Trumps värld oförutsägbar
Varken Parisavtalet om klimatet eller kärnenergiuppgörelsen med Iran var tillräckligt bra. Frihandelsavtal rivs upp och hotfulla ordkrig förs med motståndare. Med Trump har USA blivit mer protektionistiskt, oförutsägbart och konfrontativt.
– Världen är ingen trevlig plats, genom sin utrikespolitik säger Trump att det inte alltid fungerar att vara bussig, konstaterar Dale Kuehne, professor i statsvetenskap vid Saint Anselm College i New Hampshire.
– När det gäller Nordkorea och Palestinafrågan så har USA gått tillbaka till en mer konfrontativ politik, som påminner om den som Ronald Reagan förde på 1980-talet.
Samtidigt, betonar Kuehne, ser Trump sig inte som en världsledare. Det var tydligt i hans installationstal på Capitoliums trappa den där gråa fredagen i Washington DC för ett år sedan. Anförandet handlade i huvudsak om hemlandet – om att sätta ”Amerika först”. Globalt ville Trump backa ur en rad avtal och konflikter, han betonade vikten av gränsbevakning och att vara sig själv närmast.
BARA NÅGRA MÅNADER senare gjorde han tvärtom, då beordrade han en robotattack mot en syrisk flygplats efter uppgifter om att regimen genomfört en gasattack – något företrädaren Barack Obama aldrig gjorde. Och Trump har inte backat ur Afghanistan, trots vallöften om att sätta stopp för USA:S engagemang i konflikten där.
Men i övrigt har president Trump i mångt och mycket följt sin isolationistiska agenda, enligt devisen ”Gör Amerika stort igen”. Under sitt första år sökte Trumpstyret upprepade gånger inrätta inreseförbud mot människor från i huvudsak muslimska länder, vilket utlöste jätteprotester. De första varianterna stoppades i domstol som grundlagsvidriga och bidrog till bilden av Trump som främlingsfientlig. Parallellt har USA:S president sökt stöd för sin kamp mot ”radikal islamisk terrorism”, bland annat genom två längre rundresor i Mellanöstern och i Asien.
Den största förändringen med president Trump är ändå den nya hårda ton som nu kommer från Vita huset. Beväpnad med Twitter drar sig Trump inte för att göra personangrepp på andra världsledare eller att, som i höstas, dela ifrågasatta videoklipp från en brittisk islamfientlig organisation. Ordkriget mot Nordkoreas diktator Kim Jong-un, eller ”raketmannen” som Trump kallar honom, upprör världsledare. Och rapporterna om att Trump kallat Haiti, El Salvador och vissa afrikanska nationer för ”skithålsländer” har resulterat i en internationell proteststorm.
DONALD TRUMPS karaktäristiska nyckfullhet och oförutsägbarhet har också stor betydelse globalt. Få förstod – mer än några dagar i förväg – att Trump tänkte bryta med decennier av internationell politik och erkänna Jerusalem som Israels huvudstad. Och plötsligt har USA:S
president en mjukare ton när han talar om Kina.
– USA ses inte längre som pålitligt, andra länder vet inte var de har oss. Det skadar USA internationellt, säger Dennis Goldford, professor i statsvetenskap vid Drake University i Iowa.
Både Goldford och Kuehne noterar att de som trodde att Trump skulle förändras fick fel. Affärsmannen, tv-personligheten och presidentkandidaten Donald Trump är densamme som den vi ser som president. Men, säger Kuehne, det kan också vara en fördel.
– OM MAN ska komma någonstans med diplomati måste man veta vilken typ av person man har att göra med, och det vet man med Trump. Om världsledare kan bortse från vissa käpphästar och förhandla om specifika frågor tror jag att de kan komma långt – till exempel när det gäller flyktingfrågan. Faktum är att han är pragmatisk.