Brandmän får inget stöd
Brandmän anser att det är för lite personal på skiften. Politikerna som styr håller inte med. ”Vi har de resurser som behövs för att skapa trygghet, säger Tore Holmefalk (C).
Politiska styrningen för Räddningstjänsten Väst pratar sig varm om organisationen. Kritiken från brandmännen, om att det behövs fler brandmän på heltidsskiften får inget stöd hos dem.
– Vi har de resurser som behövs för att skapa trygghet, säger Tore Holmefalk (C), ordförande i styrelsen.
I lördagens Hallands Nyheter påtalade brandmän brister i räddningstjänstens organisation i framförallt Falkenbergs kommun.
Den hårda kritiken handlade om att det är för få brandmän på heltidsskiften. Nu är det fyra brandmän, det behövs fem för en livräddande rökdykning.
Så för att den insatsen ska kunna starta måste en deltidsbrandman, eller ett befäl, ha hunnit anlända med egen räddningsbil.
TORE HOLMEFALK (C), ordförande för Räddningstjänsten Västs styrelse, använder sig av samma formulering som räddningschef Jan Sjöstedt när det gäller rökdykning.
Nämligen att det absolut viktigaste är att någon kommer fram så fort som möjligt till brandplatsen. Så att det bara är fyra i heltidsstyrkan är inget bekymmer?
– Det viktigaste är att någon kommer fram och gör någonting så fort som möjligt. Därför bygger vi för att någon ska komma fram så fort som möjligt för att kunna göra en insats på kortast möjliga tid, säger Holmefalk.
Varför har ni valt den här modellen i Falkenberg?
– Vi har valt att bygga våra styrkor så att de ska vara så snabba och effektiva som möjligt med de resurser som vi har.
Ska inte en organisation vara så bra att den klarar situationer även när inte turen är på er sida?
– Det här handlar inte om tur. Utan att vi bygger en organisation som ska vara så effektiv som möjligt utifrån de resurser som vi har. Kan någon komma fram så fort som möjligt så ska den personen göra det.
Behöver organisationen stärkas upp med fler brandmän på skiften?
– Vi ska fortsätta arbeta med en organisation som är framme med en insats så fort det bara är möjligt. Vi kommer fortsätta att arbeta med den organisation som vi har och utveckla den vidare. Den kommer fortsätta bygga på förmåga på plats.
Tore Holmefalk säger också att han vill att räddningstjänsten ska jobba vidare så att fler i organisation ska kunna delta i det akuta läget. Han nämner trygghetsteamet som är rörliga i kommunen.
MEN HAN KAN också tänka sig att engagera fler än räddningstjänstens personal.
– I Ullared jobbar vi till exempel med väktare för att ha personer som finns i närheten av en eventuell händelse. Det är mycket viktigare än att vi har stora styrkor som sitter och vänta på att rycka ut från samma ställe.
– Vi täcker ett stort geografiskt område och det är väldigt svårt att se vad man ska placera stora styrkor som åker samlat.
RIE BOULUND (M) sitter också med i Räddningstjänst Västs styrelse. Hon säger att styrelsens känner igen brandmännens kritik sedan tidigare.
– Varje gång som det är en dödsbrand görs det en utvärdering och jag vill avvakta den innan jag ger några kommentarer. Varför är förmågan lägre på räddningstjänsten i Falkenberg jämfört med Varberg?
– Jag skulle inte påstå att den är lägre, det beror hur man väljer att definiera saken. Om man tror att man löser det med att fem personer utgår från samma plats så tror jag att man tänker fel. Så behöver det inte vara för att ha en god beredskap.
Jan Dickens (S) säger att räddningstjänstens styrelse har godkänt upplägget av organisation i Falkenberg.
”Det viktigaste är att någon kommer fram och gör någonting så fort som möjligt.” TORE HOLMEFALK (C)
– FÖRMÅGAN ÄR inte lägre i Falkenberg än i Varberg. I Falkenberg är man fortfarande fem personer, men alla åker inte i samma bil från brandstationen.
– En åker hemifrån eller från arbetsplatsen och är i oftast före de andra fyra Det är inga problem med inställningstiderna, säger Jan Dickens. Han fortsätter: – Jag kan inte erinra mig om att vi har fått några rapporter om att det har stått några brandmän och gjort ingenting i avvaktan på den första insatspersonen.