Chefskarusell i Falkenberg

FALKENBERG. Chefer som avskedats utan någon närmare förklaring och motivering har tyvärr blivit liktydigt med Falkenbergs förvaltning numera. Här tycks finnas många chefer som har mer eller mindre preciserade arbetsuppgifter och förväntningar sig förelagda. När ändå deras mödor inte blir till belåtenhet, så tack och hej bara! Är det kanske så att den s k Parkinsons lag fått fäste också i vår kommunförvaltning? Dvs den ”lag” som påvisar att statliga, kommunala och för den delen även privata företagsförvaltningar ständigt förökar sin chefsuppsättning, oberoende av vilket arbetsresultat som åstadkommes.

Denna teori om byråkratins ohejdade växande formulerade engelsmannen C. N. Parkinson redan på 1930-talet då han förutspådde att den brittiska flottan skulle komma att få fler amiraler än fartyg, vilket också skedde! Nu är det ”bara” så att det blir så oförsvarligt dyrt för skattebetalarna att under upp till två år betala ut dubbla chefslöner, en för den som varit och en för den som sitter där nu! Dessutom en dyrbar rekryteringsprocess för den nye, helst utifrån kommande. Denna omsättning på chefer som ”har nått sin inkompetensnivå” (som Thord Erasmie så målande beskrev i HN 5/1) är en ohållbar ordning, såväl i kommunal som privat förvaltning. Blev det kanske som många befarade vid den stora kommunsammanläggningen 1972, att Falkenbergs kommun blev ohanterligt stor, administrativt?

Helge Vrågård