Osannolikt att vapenlagarna nu ändras
Gårdagens masskjutning i Florida var den artonde skolskjutningen i USA bara i år och satte återigen fart på debatten om vapenlagarna. Men att något skulle ändras i praktiken är inte troligt, säger Dag Blanck, professor på Svenska institutet för Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.
Kort efter nyheten att en 19-årig man dödat minst 17 personer på en gymnasieskola i delstaten Florida skrev president Donald Trump på Twitter att han lider med offren och deras familjer och att ”inga barn, lärare eller annan någonsin ska behöva känna sig otrygga i en amerikansk skola”.
Precis som vid tidigare masskjutningar under Donald Trumps tid i Vita huset har presidenten försökt vara en enande kraft i samhället, säger Dag Blanck. Men som person är Trump en så oerhört polariserande faktor och hittills har han varit tydlig i sin syn på rätten att bära vapen.
– Det har varit en profilfråga inte minst under valkampanjen att det andra författningstillägget ska försvaras till varje pris, vilket gör att när sådana här saker händer så blir de svårare för honom att hantera, säger Dag Blanck.
TROTS ATT DET finns ett brett folkligt stöd att införa vissa restriktioner, som bakgrundskontroller och begränsningar av hel- och halv-automatiska vapen, så gör det faktum att rätten till vapen regleras i den amerikanska konstitutionen, och en mycket mäktig vapenlobby – National Rifle Association (NRA) – att det är svårt att genomföra faktiska förändringar av vapen-lagarna.
– Det finns ett mönster som upprepar sig efter varje masskjutning. Först finns det en stor oro och den sida som vill ha vapenkontroll kommer att påpeka att så här kan vi inte ha det. Men sedan kommer debatten att klinga av utan att det leder till någon förändring, säger Blanck.
DET HAR ÄN så länge varit tyst från vapenlobbyn NRA efter gårdagens masskjutning, men organisationens reaktioner vid tidigare masskjutningar är ju oftast att det snarare behövs fler vapen i samhället. ”Det enda som stoppar en ond person med vapen är en god person med vapen”, är ett av de argument som brukar användas.
Förutom det andra författningstillägget som ger alla amerikaner rätt att bära vapen och den starka vapenlobbyn finns det en annan stor anledning till att det är svårt att lagstifta om vapen, säger Dag Blanck.
– Lagar som stiftas av till exempel kongressen kan prövas av amerikanska federala domstolar för att se till att de följer konstitutionen. Det gör att viktiga beslut som rör sociala frågor i USA ofta stiftas av domstolarna.