Nytt presstöd för mer lokal journalistik
Mer lokal journalistik och mer teknikneutralt stöd är huvudlinjerna i förslaget till nytt presstöd som sju partier står bakom. Men det kommer knappast att märkas i Västsverige.
– Med det här mediestödet, med innovationsstöd och vita fläckenstöd för lokal journalistik, puttar vi branschen i rätt riktning samtidigt som vi också investerar i det som gör skillnad på lång sikt, säger kulturoch demokratiminister Alice Bah Kuhnke (MP). Enligt förslaget ska presstödet höjas med 55 miljoner nästa år, och ytterligare 55 miljoner 2020. Totalt motsvarar det en ökning på 20 procent från dagens nivå, samtidigt som driftsstödet för medel- och högfrekventa tidningar höjs med cirka 10 procent. Det system som regeringspartierna, Vänsterpartiet och de fyra borgerliga Allianspartierna, alla förutom Sverigedemokraterna, föreslår innebär att stödet renoveras och får en del nya inslag.
”Om jag förstått det rätt verkar det främst röra sig om en insats för kommuner utan mediebevakning, och det är inte utmärkande för Västsverige.” LENNART WEIBULL,
seniorprofessor
ETT STÖD FÖR lokal journalistik införs. Det ska ges till medier i områden av landet som är eller har blivit vita fläckar. Stödet kan bli som högst en miljon kronor per år och området som ska täckas in är vanligen en kommun.
En annan nyhet är det reformerade innovationsstödet. Både det och vita fläcken-stödet syftar till, enligt de sju partierna, att ”stärka demokratin” genom att ”främja allmänhetens tillgång till oberoende nyhetsförmedling i hela landet. Stödet kan ges till tryckta tidningar, till webbsidor, eller journalistik i radio eller rörlig bild. De flesta som uttalat sig inom mediebranschen välkomnar satsningen, men det finns gott om frågor.
– Det är förstås jätteintressant om vi kan få möjlighet till ännu mer lokal närvaro. Men vad händer när pengarna är slut? Stödet ska ju inte enbart gå till tidningar utan det kan också handla om en ren digital närvaro. Och vad är lokal närvaro? Måste det finnas en lokalredaktion eller kan man vara närvarande i kommunen två gånger i veckan? Det krävs mycket mer detaljer, säger Jessica Wennberg, chefredaktör på Västerbottens-kuriren.
ANDRA FUNDERINGAR SOM lyfts handlar om hur stödet ska fördelas, att det fortfarande anses lågt i jämförelse med stödet till public service, och att det ökade distributionsstödet möjligen inte är tillräckligt i ett medieklimat där allt fler mediehus överväger att gå över till postdistribution.
Lennart Weibull är seniorprofessor i massmedieforskning vid JMG i Göteborg. Han tror inte att förslaget till nytt presstöd kommer att påverka Göteborgs och kranskommunernas mediebevakning nämnvärt.
– Om jag förstått det rätt verkar det främst röra sig om en insats för kommuner utan mediebevakning, och det är inte utmärkande för Västsverige. Behoven är rimligen större i den norrländska glesbygden. Men det är först när vi vet hur det ska tillämpas som det går att uttala sig med säkerhet, säger han.
– Även förortsområden särskilt kring storstäderna är ofta vita fläckar i journalistiken, men om den nya stödformen kommer att ändra på det går ännu inte att säga.. I Göteborg är GP:S dominans stor, medan mindre tidningar som nu nedlagda Göteborgs Fria Tidning har haft svårt att klara sig. Kommer presstödet att utjämna konkurrensen?
– Det tror jag knappast. Det traditionella presstödet har främst bidragit till att vidmakthålla rådande strukturer. Det hindrar inte att det varit till hjälp för att etablera endagstidningar, men det nuvarande stödet räckte uppenbarligen inte till Fria tidningen. Jag är också osäker om en driftstödshöjning på 10 procent är tillräcklig för att åstadkomma någon förändring.