Fler självmord bland ensamkommande

Självmord är betydligt vanligare i gruppen ensamkommande än bland svenska unga. Förra året tog tolv ensamkommande asylsökande unga livet av sig.

2015 rapporterades inga fall av självmord bland ensamkommande i Sverige, 2016 var antalet färre än tio – men 2017 rör det sig alltså om tolv. Det visar en kartläggning som Karolinska institutet gjort på uppdrag av Socialstyrelsen. Trenden är oroande, anser myndigheten.

– Det är ändå ett tydligt språk, att det är noll 2015 – och nu tolv unga individer i Sverige som mår så dåligt att de väljer att ta sina liv, säger Petra Rinman, chef för Socialstyrelsens kunskapscentrum för ensamkommande barn och unga.

Andelen ensamkommande som tar livet av sig är betydligt högre än bland jämnåriga som växt upp i Sverige.

– Den är nio gånger så stor, säger Petra Rinman.

Dröjsmålen i asylprocessen, oron kring åldersbedömningar och stramare regler för familjeåterförening bidrar.

– De är ensamma, saknar familj. De kom hit med ett hopp om att få vara trygga. Men den långa väntan på besked, och att se andra i samma situation få avslag, påverkar deras psykiska hälsa. Det blir en hopplöshet, säger Mahboba Madadi, ordförande för Ensamkommandes förbund.

Hon är kritisk mot Migrationsverket och de brister i systemet hon anser finns där.

– Vilket beslut man får kan bero på vilken handläggare man har, om tolken översätter rätt, hur kompetent ens advokat är. Det är stressande för ungdomarna.

Forskarna bakom rapporten anser att det nu behövs akuta åtgärder för att förhindra fler självmord i gruppen.

– En sak är att skapa skyddade miljöer åt individerna. Att man får stanna kvar i ett tryggt boende, att man har kontinuitet i skolan. Hälsooch sjukvården, socialtjänsten och andra aktörer behöver se till att förutsättningarna blir de bästa och uppmärksamma om någon mår dåligt, säger Petra Rinman.