”Skriftliga avtal kan drabba svaga”
Det vanligaste problemet är att bli lurad på ett abonnemang av en telefonsäljare. Telekområdgivarnas vd oroas över att en ny lag med krav på skriftliga avtal skulle kunna innebära att konsumenterna fastnar utan att kunna ta sig ur.
TELEFONFÖRSÄLJNING:
vd Telekområdgivarna
NU HAR DET gemensamma arbetet gett resultat, under ett par år i statistiken. Ärendena hos Telekområdgivarna sjönk med elva procent från 2016 till 2017.
– Vi har också haft en dialog med de stora operatörerna, eftersom de små oseriösa hyr in sig på deras nät, om att skriva in uppförandereglerna i avtalen med dem. Och det har fått stopp på mycket av den oseriösa försäljningen av telekomtjänster, säger Mattias Grafström.
Flera operatörer har gett upp och lämnat marknaden. Andra har börjat arbeta mer etiskt och antalet klagomål och anmälningar om aggressiv och oseriös telefonförsäljning har minskat i takt med det.
Samtidigt har regeringen arbetat för ett lagförslag om att det ska vara skriftliga avtal vid telefonförsäljning som snart kan komma att bli verklighet.
– Det är en överreaktion, eftersom det går att få bukt med problemen utan mer reglering, vilket vi visat, anser Telekområdgivarnas vd.
MATTIAS GRAFSTRÖM VILL dra det så långt som att en ny lag, som skulle antas med avsikten att skydda konsumenternas rättigheter, faktiskt gör de allra svagaste en björntjänst. För redan i dag kan han se att de som råkar mest illa ut är just de som har skrivit digitalt avtal utifrån de muntliga löften de fått vid ett säljsamtal.
– Det är mycket svårare att komma ur ett avtal som man har skrivit på, än ett muntligt avtal där det är säljaren som ska bevisa att konsumenten fått rätt information inför köpet, exempelvis om ångerrätten, säger han.
MÅNGA KONSUMENTER HAR ”räddats” och kunnat ta sig ur oönskade abonnemang när det framgått att de inte fått korrekt information. Men den som väl har skrivit på ett avtal har gett sitt godkännande.
– Vi har redan sett exempel på att det inte ens har gått en minut från att ett avtal har öppnats till att konsumenten har skrivit på, och då förstår man att personen inte har hunnit läsa avtalet, konstaterar han och föreslår att en tidsgräns borde införas i lagförslaget.
Och om ångerfristen har passerats Telekområdgivarna ger opartisk och kostnadsfri hjälp till konsumenter om abonnemang för tv, telefoni och bredband. Antal ärenden under 2017: 6 553, varav 68 procent var klagomål på branschen. 1. Felaktig anslutning, bland annat abonnenten har blivit ansluten till en operatör utan att ha tackat ja till ett avtal, alternativt blivit ansluten redan under ångerfristen utan att uttryckligen ha begärt det.
2. Felaktig prisinformation.
3. Uppsägning, bland annat lång tid och muntliga uppsägningar som inte noterats av kundtjänst.
4. Ingen hänsyn till avtalstid hos tidigare operatör.
5. Nekad ångerrätt.
”Det är mycket svårare att komma ur ett avtal som man har skrivit på, än ett muntligt avtal där det är säljaren som ska bevisa att konsumenten fått rätt information inför köpet”
MATTIAS GRAFSTRÖM,
när den första räkningen kommer är man fast går att avsluta och bindningstiden kan vara lång. Vilken är rätt väg?
– Som vi har gjort redan. Kontroll av efterlevnaden av de regler som finns är det som behövs, inte mer regler som de oseriösa ändå kringgår på ett eller annat sätt, säger Mattias Grafström.