En plan mot våldet
FALKENBERG: SNART FINNS EN NY HANDLINGSPLAN MOT VÅLDSEXTREMISM
Hur kan lokalsamhället motverka uppkomsten av våldsbejakande extremism? Frågan intresserar forskare i Umeå som häromdagen hade tagit med sig frågeställningen till Falkenberg, där kommunen just nu håller på att utarbeta en ny handlingsplan mot denna typ av extremism.
Kommunen utarbetar en ny handlingsplan mot våldsbejakande extremism och forskarnas föreläsning påminde om just lokalsamhällets betydelse för att förebygga problemen.
Lokal resiliens är modebegreppet i sammanhanget, där resiliens betyder motståndskraften mot olika störningar, som i det här fallet den våldsbejakande extremismen.
– Forskningen spretar väldigt mycket om orsaker och förklaringar i den här frågan, sa docenten och statsvetaren Malin E Wimelius som leder en forskning vid Umeå universitet om radikalisering, våldsbejakande extremism och lokalsamhällets förmåga att vara en motverkande kraft.
TILLSAMMANS MED forskarkollegan Veronica Strandh föreläste hon i veckan i Falkenberg för hundratalet kommunanställa, politiker, poliser och andra lokala myndighetsföreträdare, passande nog i ett skede när Falkenberg just håller på att utarbeta en ny handlingsplan mot våldsbejakande extremism.
–En intressant föreläsning, inte minst därför att man visade på komplexiteten i frågan, säger
Hanna Nyström, kommunens kontaktperson i frågor som rör våldsbejakande extremism.
– I handlingsplanen kommer vi framförallt att inrikta oss på frågan hur vi mellan olika förvaltningar och myndigheter samarbetar för att fånga upp problemen, så att de inte faller mellan stolarna, säger Hanna Nyström som menar att man också närmare behöver titta på hur samarbetet sker med det civila samhället, såsom föreningar, organisationer och nyckelpersoner, för att till exempel identifiera miljöer där problemen kan växa.
För även om Falkenberg, såvitt känt, inte verkar ha upplevt problem med till exempel ideologiskt motiverande resenärer till eller återvändare från krigshärdar, så är naturligtvis slutsatsen given:
– Vi kan inte utesluta att det finns våldsbejakande extremism även här, säger Hanna Nyström.
UPPSKATTNINGEN ÄR ATT 2 000 personer i Sverige omfattar en våldsbejakande islamistisk extremism, och därutöver finns cirka 1000 inom andra våldsextremistiska politiska miljöer. Men det är naturligtvis ett fåtal av dem som är kapabla eller motiverade för terrorism.
– Och lika väl som man i ett förebyggande arbete diskuterar riskfaktorer, så kan man även inrikta sig på vad det är som gör att folk mår bra, vad som alltså är en skyddande miljö som står emot radikalisering och extremism, påpekade forskaren Veronica Strandh.
Även om forskningen trevar i många frågor som rör våldsbejakande extremism, så finns det ändå en grundläggande övertygelse: att det är på lokal nivå som problemen kan förebyggas och i tid upptäckas. Frågan är bara hur det sker på effektivaste sätt? Framåt sommaren ska Falkenberg ha en ny och grundligare handlingsplan.
HÅKAN BERGSTRÖM