Statligt stöd till solel ifrågasätts
Det statliga stödsystemet för solel granskades under förra året av Riksrevisionen. Och slutsatsen blev att de politiska besluten har tagits på ganska bristfälliga underlag. – Det finns inte mycket som visar att stödet skulle vara kostnadseffektivt, konstaterar projektledaren Martin Hill.
Solelen är ett dyrt energislag. Men det kan finnas anledningar att stödja det ändå. Det konstaterar Riksrevisionens projektledare Martin Hill, som under 2017 ledde en granskning av de statliga subventionerna till solel.
Granskningen kom fram till att staten sannolikt hade fått mer förnybar energi för pengarna om man hade valt att stötta något billigare energislag, som exempelvis vindkraft. Men Martin Hill konstaterar att det ändå kan finnas anledningar att stödja solelen.
– Exempelvis kan det innebära att det byggs upp teknisk kompetens på området. Men det finns inte mycket underlag som visar att stödet skulle vara kostnadseffektivt, säger Martin Hill.
RIKSREVISIONEN konstaterar i sin granskning att stödet till solelen i dag inte omfattar så särskilt mycket pengar. Men om utbyggnaden blir kraftig så kan det plötsligt röra sig om väldigt mycket pengar som ska betalas ut.
– Så var fallet i exempelvis Tyskland, där man var tvungen förändra stödsystemen, säger Martin Hill.
Riksrevisionen ställer sig också frågande till vilka fördelningseffekter det kraftiga stödet till småskaliga producenter kan tänkas få.
– Det blir ju ett ganska kraftfullt stöd till exempelvis villaägare, som indirekt får bekostas av övriga energikonsumenter, konstaterar Martin Hill.
HAN UNDRAR OCKSÅ varför solelen inte underkastas samma samhällsekonomiska analys som till exempel den havsbaserade vindkraften.
– Den havsbaserade vindkraften ansågs vara för dyr, men någon motsvarande analys av solel har inte gjorts, säger han.
Utredningen konstaterar att solelen är ett energislag som är mycket populärt i opinionen. Enligt en undersökning från Som-institutet i Göteborg från 2017 anser så många som 80 procent av svenskarna att det bör satsas mer på ytterligare utbyggnad.
– Det kan naturligtvis ha spelat in när man fattar besluten, säger Martin Hill.
Regeringen har nu fram till i slutet av mars på sig att svara på Riksrevisionens granskning.