Bränder kan släckas på bättre och effektivare sätt
FALKENBERG. Brandmän (Falkenbergs modigaste, enligt ledaren i HN 21/2) som utför rökdykning, gör det i en mycket riskfylld miljö. Runt om i världen försöker man förändra detta beteende genom forskning och utveckling av nya metoder. Och det finns möjligheter och vetenskapliga bevis på att det går att göra brandsläckning/livräddning bättre och effektivare. Det märkliga är att många gånger är det brandmännen själva som tror att rökdykning är det enda och bästa verktyget att rädda liv. Det kan inte vara mer fel.
I USA KALLAR man stort risktagande, när hjärtat styr mer än hjärnan, med rätta för John Wayne-syndrom. Tiden till att man får övertändning, vilket medför en temperatur där hela rummet är i lågor, händer normalt inom en femminutersperiod. När räddningstjänsten kommer fram och kan göra en insats är det oftast för sent att rädda liv med traditionella metoder.
Enligt gällande arbetarskyddsföreskrifter skall en insats påbörjas utifrån, för att minska belastningen på rökdykare, vilket oftast inte sker.
HELT KLART ÄR att Svensk räddningstjänst behöver mer utbildning och man behöver också i en helt annan grad ta till sig den forskning som finns på området för att kunna utveckla sin verksamhet.
Den debatt som förts i HN kring misstroendet inom räddningstjänstens utveckling är inte relevant. Att det råder en brist på förtroende är helt klart. Men Räddningstjänst Västs ledning har inte fel i att det finns effektivare sätt att använda resurserna än att generellt satsa på rökdykning. I Sverige dör det 1 person/100 000 och år. Det innebär att det statistiskt finns ett liv vartannat år att rädda i Falkenberg vid brand.
Det är inte så att jag menar att brandmännen inte skall träna och vara beredda på att rökdyka för att kunna göra invändiga insatser. Cancerfrekvensen hos brandmän i USA är, enligt ett antal forskningsstudier, procentuellt dubbelt så hög som populationen i övrigt. Utifrån dessa forskningsrön och yrkesinspektionens krav på utvändig insats, bör insatsmetoderna förändras och inträngning i en byggnad ske efter att utvändig släckning startats.
RÄDDNINGSTJÄNST Västs ledning är definitivt inte fel ute när man satsar på metodutveckling i syfte att, som lagen säger, minska påverkan på människor, egendom och miljö genom att kunna släcka/begränsa brand utifrån. Detta har gjorts möjligt genom utveckling av helt nya metoder där man utifrån kan skära hål och tillföra vattendimma. Det finns också andra utvecklade metoder för att dämpa förloppet från utsidan för att senare kunna gå in i en säkrare miljö. Ju tidigare insats desto bättre effekt får man.
Tittar man på forskningsrapporten som analyserar 144 omkomna vid brand i Sverige mellan åren 20112014 kan man dra slutsatser om vad man borde göra som brandman när man inte rökdyker eller släcker bränder. Information till allmänheten borde i första hand rikta sig till de som röker och har hemvård. En så enkel åtgärd som att man stänger sovrumsdörren skulle innebära att 7 % av dessa dödsbränder inte skulle ha skett. Har man en termiskt utlöst sprinklersystem (finns portabla standalone system) så hade 68 % räddats.
DET FINNS ETT stort behov av att koppla det släckande och förebyggande arbetet bättre och att politiker räddningsschefer och brandmän ser helheten och tar till sig adekvat forskning inom området.
Tommy Magnusson
brandingenjör