Hallands Nyheter

Bläckfiska­rna ökar i antal

- ROLAND JOHANSSON/TT

bottnarna, och de fullt pelagiska arterna uppvisar samma mönster.

Forskarna, vars rön publicerat­s i Current Biology, säger sig vara förvånade över resultaten.

– Överensstä­mmelsen var den största överraskni­ngen. Bläckfiska­r är högst variabla organismer, och deras antal kan fluktuera våldsamt, både inom och utom arterna. Att vi kan se samma ökning hos alla grupper av bläckfiska­r, oavsett om de lever mellan stenar nära stranden, eller ute i öppna havet, är anmärkning­svärt, säger Zoë Doubleday.

FAST BLÄCKFISKA­RNA HAR unika egenskaper som gör dem anpassade på förhand – preadapter­ade – att blixtsnabb­t kunna utnyttja förändring­ar i miljön. De har snabb tillväxt, kort livscykel, lägger många ägg, och har en välutveckl­ad hjärna och ett avancerat nervsystem.

På många sätt är detta en märklig * Bläckfiska­rna (Cephalopod­a) är en klass havslevand­e ryggradslö­sa djur inom blötdjuren. De utmärks av ett

stort huvud och ett

stort antal muskulösa armar eller tentakler. De har också förmågan att spruta ut en mörk vätska ur kroppen, därav deras namn.

* Cirka 17 000 utdöda och 800 nu levande arter är beskrivna. De nu existerand­e arterna tillhör tre distinkta grupper: pärlbåtar, tioarmade bläckfiska­r, och åttaarmade bläckfiska­r.

* I gruppen tioarmade bläckfiska­r ingår de flesta pelagiska arter, inklusive de väldiga jättebläck­fiskarna samt de så kalllade sepialikna­nde bläckfiska­rna (cuttlefish på engelska) som har ett unikt inre skal i kroppen.

* Pärlbåtarn­a omfattar bara ett fåtal arter. De är de enda bläckfiska­r som har ett yttre skal. kombinatio­n. Djur med stora hjärnor och komplexa beteenden brukar föröka sig långsamt och leva långa liv. Men inte bläckfiska­rna. De blir i allmänhet bara ett till två år gamla, och dör ofta direkt efter att de fortplanta­t sig. Det tycks onekligen som ett slöseri med dyrbar hjärnsubst­ans. Istället förökar de sig som maneter. De senare har som bekant inga hjärnor alls. Men denna kuriösa blandning av egenskaper tycks nu ha gett bläckfiska­rna trumf på hand – eller tentakel. Forskarna misstänker också att ökningen av havstemper­aturerna kan ha gett bläckfiska­rna fördelar. Högre temperatur­er kan möjligen förkorta den redan korta livscykeln hos många arter, vilket skulle kunna leda till snabbare fortplanin­g.

FRÅGAN ÄR VAD ökningen har fått för effekter. Bläckfiska­r är effektiva rovdjur som påverkar många andra arter, exempelvis många arter av fiskar och kräftdjur. Dessa kan tänkas ta stryk när bläckfiska­rna ökar. Å andra sidan kan fler bläckfiska­r gynna djur som lever på dem, exempelvis större fiskar, valar och delfiner.

Tills vidare kan ingen ge besked, men Doubleday och andra forskare har påbörjat ett nytt projekt där de ska försöka utröna vad som hänt och händer i de omvandlade ekosysteme­n. Inom några år finns möjligen svar på frågorna.

 ?? Bild: RICHARD CAREY/TT ?? BLIR FLER. Bläckfiska­rna är en dominerand­e djurgrupp i oceanerna. Sedan 1950-talet har de blivit allt talrikare i alla hav.
Bild: RICHARD CAREY/TT BLIR FLER. Bläckfiska­rna är en dominerand­e djurgrupp i oceanerna. Sedan 1950-talet har de blivit allt talrikare i alla hav.
 ??  ??

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden