Det kan vara nyttigt att morra till ibland

Det var nog inte bara för kylans skull som FFF tog snabba steg, undantaget Hasse Eklund på kryckor, in i värmande Falcon Alkoholfri Arenas katakomber. 2–0 blev till 2–2, men så farligt var det väl inte? Nej, spelet såg stundtals väldigt lovande ut. Om man plockar bort slutet.

”Jag orkar inte prata just nu! Kan vi ta det där inne sen?”. Erik Pärsson brukar alltid ställa upp på intervjuer, oavsett resultat, men gjorde här en tydlig markering efter Mjällbys upphämtning.

Det var inte riktigt som när min gamle mellanstadielärare stampade i golvet och jag flög X antal decimeter upp i luften från stolen i klassrummet, men jag hajade ändå till då jag upplever Pärsson som lugnet själv. Men att visa känslor är inget fel. Det kan till och med vara ett sundhetstecken i mina ögon. Fråga Sandra Näslund som var helförbannad efter sin fjärdeplats i skicrossens Os-final.

Det var som natt och dag mellan FFF:S insats mot Öis en vecka tidigare. Då var man mesigt, tog på sig en statistroll medan fyndige Jakob Lindström fick bestämma takten lite som han ville.

Erik Pärsson gjorde ingen höjdarmatch och såg lika vilsen ut som Coy Craft, amerikanen som han skulle samarbeta med.

”Att visa känslor är inget fel. Det kan till och med vara ett sundhetstecken i mina ögon. Fråga Sandra Näslund som var helförbannad efter sin fjärdeplats i skicrossens Os-final. ”

De fick väldigt få bollar att jobba med eftersom FFF mest fick jaga.

Mot Mjällby låg man rätt i sitt offensiva presspel och fler blev delaktiga och jobbade tillsammans.

På FFF:S årsmöte nyligen så lyftes frågan till Hasse Eklund: ”när kommer det in en ny forward?” Hasse bollade vidare till sportchefen Håkan Nilsson som sa något i stil med ”det är klart, hittar vi en bra spelare till rätt pris så...”

Personligen tycker jag FFF ska spela in Sylisufaj, och/eller i alla fall satsa på materialet man redan har. Kalle Söderström har ju snurrat bort både en och två backar, även utanför Påskbergsvallen.

För en vecka sedan såg FFF oroväckande trögt ut. Det påminde lite om starten i superettan i fjol.

Oj, vad de kommer sakna Viktor Götesson! Men kikar man i backspegeln så rivstartade ju inte firma Pärsson/götesson heller precis. Duon var ganska osynkade första tiden tillsammans. Sedan fungerade plötsligt allt. Tio mål vardera och FFF klättrade upp på fjärde plats. Nyckelordet måste bli: tålamod.

Det var skoj att se Tobias Karlsson tillbaka i det defensiva ledet. Håller hälen tror jag han kan bli nyttig.

Visst, FFF rasade i slutet, det slarviga passningsspelet straffade sig direkt, men bättre att det sker nu än i serien när poäng står på spel.