Efter jordbävningen i Fukushima bygger Ringhals ett nytt säkerhetssystem som sannolikt aldrig kommer att behövas.
HALLAND: KÄRNKRAFTVERKET BYGGER FÖR OSANNOLIKA KATASTROFER Ringhals satsar 900 miljoner på oberoende härdkylning. Två kolosser till hus växer fram för att skydda reaktorerna 3 och 4 från en härdsmälta.
– Med det här systemet tillför vi ett säkerhetssystem som fungerar även vid extrem yttre påverkan, förklarar projektledaren Anders Bjelkenfors.
Det är en av årets kallaste dagar och vinden pinar hårt när vi strävar fram mot de båda byggplatserna inne på området. Samtliga fyra reaktorer går för fullt, likaså de fyra reaktorer som finns i Oskarshamn och Forsmark.
– Just i dag står våra kärnkraftverk för 40 procent av landets elproduktion. Vattenkraften för ytterligare 40 procent, upplyser Anders Bjelkenfors och presschefen Krister Svahn.
MEN VI ÄR inte i Värö för att beskriva produktionskapaciteten. Vi är här för att försöka skildra hur ett, delvis hemligt, projekt tar form. Vid jordskalvet i Japan 2011 drabbades kärnkraftverket i Fukushima Dai-ichi av en katastrof efter en jordbävning i havet. Tre reaktorer drabbades av härdsmältor med vätgasexplosioner som följd. Någon fristående avkylning för reaktorhärdarna fanns inte.
Det gjorde det inte någon annanstans i världen heller. Givetvis finns det redan integrerade kylsystem med flera back up-system, men om dessa slås ut kan inte härden kylas.
– Redan tidigare fanns det tankar i Sverige om att gå ett steg längre i säkerheten, säger Anders Bjelkenfors. Men Fukushima aktualiserade det. Lärdomen vi kan dra är att man inte klarar sig så bra om alla system slås ut.
Därför beslutade Strålsäkerhetsmyndigheten att svenska kärnkraftverk måste bygga oberoende härdkylningsanläggningar. Anläggningar som är helt självförsörjande på el och vatten.
Reaktor 1 och reaktor 2 stängs av 2020 respektive 2019. Då har R3 och R4 ungefär halva sin livslängd kvar och måste därför kompletteras med oberoende härdkylning.
En jordbävning av den typ som drabbade Japan kan av geologiska skäl inte hända i Sverige. Är inte reaktionen överdriven?
– Säkerheten är ju det allra viktigaste vi har. Vi har redan kylning och dieselgeneratorer som reservkraft om det värsta skulle hända. Men nu går vi ett steg längre och det är bra, anser Anders Bjelkenfors.
– 900 miljoner kronor är mycket även för Ringhals. Men vi är vana vid att driva miljardprojekt, fortsätter han.
Vilka typer av händelser kan ske? Pratar vi om terrorattentat och bombanfall från luften?
– Ja, det finns med i riskbedömningen, men det får jag inte gå in på, svarar Anders Bjelkenfors försiktigt.
Den oberoende härdkylningen, eller OBH som branschen säger, består enkelt uttryckt av en ytterst robust betongbyggnad fylld med vattentankar som rymmer åtskilliga tusentals kubikmeter avjoniserat vatten. Om det värsta skulle inträffa och reaktorerna inte själva klarar att kyla reaktorhärden träder OBH in. Anläggningarnas tankar kommer att ha kapacitet att kyla härden i minst 72 timmar.
– Då pumpas vatten in för att kyla reaktortanken. Systemet är oberoende av yttre kylvatten och elförsörjning, bland annat tack vare dieselpumpar och dieselgeneratorer som i sin tur startas med batterier, berättar Anders Bjelkenfors. Vi blir alltså oberoende av eventuella störningar i elnätet och även om vi blir av med hela havet så kan vi ändå kyla reaktorhärden.
Räcker det med 72 timmar?
– Ja, under den tiden hinner vi hämta mer vatten och frakta hit mer diesel, svarar Anders Bjelkenfors.
Systemet konstrueras för att klara naturkatastrofer som jordbävningar (av en magnitud som statistiskt sätt bara kan inträffa en gång på en miljon år), isstormar, extrema vattennivåer och extrema temperaturförändringar (från + 40 och ner till minus 42 grader.)
Byggföretaget Veidekke, expert på bland annat brobyggen, vann upphandlingen för byggnaderna på Ringhals. Sommaren-hösten 2020 ska båda anläggningarna vara inkopplade och klara för användning.