Möjligheter med en digital vårdrevolution
Då och då vittnar folk i sociala medier om sina upptäckter av vårdapparna där man på kort tid får hjälp med enklare ärenden. Med tanke på hur svårt det kan vara att få en tid vid vårdcentralen känns det som om man anlitar nån illegal tjänst när man kan få träffa en doktor på mindre än en timme från det man söker hjälp. För inte kan något fungera så enkelt och smidigt när den fysiska vården är så svår att nå? Kan det verkligen vara lagligt?
Många röster lyfts nu för att det inte borde vara det. Den service som underlättar för medborgarna och avlastar de hårt arbetsbelastade vårdcentralerna borde på något sätt stoppas.
Här har företagare sett ett behov och skapat något som tillmötesgår behovet. Det fungerar precis på samma sätt som om den ordinarie vården. Inga konstigheter.
DET SOM MÅNGA inte förstår till en början är att besöket i en vård-app räknas som utomlänsvård om företaget i fråga inte finns inom ditt eget landsting. Men efter inledande oro för skenande kostnader har prisnivåerna nu stabiliserats på rimliga nivåer.
Här finns dock mer att göra. En så exklusiv tjänst som att få träffa en läkare inom en timme ska naturligtvis inte vara gratis eller gå under samma taxa som den som fått vänta två veckor på en tid på sin vårdcentral. Det ska vara ett komplement, ett steg mellan vårdcentralen och ett akut läkarbesök.
En av de appar som finns bedrivs till exempel från ett län där all primärvård är gratis. Därmed blir det också kostnadsfritt för den som anlitar tjänsten medan hemlänet faktureras. Såna ”hål” måste lagas för att systemet inte ska kollapsa innan det hinner etablera sig.
FÖRUTOM IDEOLOGISKA MOTSTÅNDARE som är emot privata aktörer av princip finns de som oroas för att vården blir för lättillgänglig och att risken därmed finns att medborgarna överkonsumerar vård. Men istället för att fokusera på denna hypotetiska risk kan man se vad apparna redan i dag gör för övrig vård.
I ett inlägg på Expressen.se skriver Samuel Danofsky, kommunikationschef KRY, en av de få appar som hittills finns, att vården de erbjuder är samhällsekonomisk då de ersätts med 400 kronor för ett möte med en vuxen patient medan SKL räknar med att ett genomsnittligt möte i den fysiska primärvården kostar cirka 1700 kronor. Han skriver att enligt OECD uppstår 30 procent av besöken på akuten i Sverige på grund av att primärvården inte varit tillgänglig och att ett öppenvårdsbesök på akuten kostar samhället cirka 3000 kronor.
DEN DIGITALA VÅRDEN borde inte stoppas och förbjudas, den bör utvecklas.
Redan i dag finns mycket hjälp man kan få via ”Mina vårdkontakter” på 1177.se. Om det fanns digitala tjänster knutna till ens egen vårdcentral hamnar intäkterna i det egna landstinget istället för någon annans.
Här finns så många möjligheter och de risker och hot man ser har landstingen full kontroll över att själva åtgärda och täppa till.