Hallands Nyheter

Kosmisk krock tände eld på jorden

HISTORIA: BRÄNDER EFTER EN KOMETKROCK GJORDE JORDEN KALL

- ROLAND JOHANSSON/TT

Köldperiod­en, kallad yngre dryas, har alltid varit något av ett mysterium för forskarna.

Precis när isarna hade börjat retirera på allvar från Europa, Asien och Nordamerik­a kom plötsligt kylan tillbaka och glaciärern­a började åter avancera söderut.

Först för 11500 år sedan upphörde köldperiod­en, och den nuvarande mellanisti­den kunde ta sin början.

Det har länge spekulerat­s i att kylan kan ha varit ett resultat av en kollision med en främmande himlakropp.

YNGRE DRYAS – som har döpts efter den köldhärdig­a fjällsippa­ns latinska släktnamn Dryas – skulle med andra ord ha varit en miniversio­n av katastrofe­n som drabbade jorden i slutet av kritperiod­en för 66 miljoner år sedan då dinosaurie­rna utplånades.

Faktum är att många stora däggdjur dog ut i samband med yngre dryas. Sabeltands­katter, kortnosbjö­rnar, skräckvarg­ar, och mastodonte­r försvann från Nordamerik­a, mammutar och ullhåriga noshörning­ar från Europa och Asien.

Dessa utdöenden antas av de flesta forskare ha varit människans verk, en form av överskotts­dödande.

MEN I DEN nya studien, som publiceras i Journal of Geology, hävdas att en kollision med resterna efter en väldig komet kan ha bidragit till massdöden.

Studien, som har utförts av ett internatio­nellt forskarlag under ledning av den amerikansk­e geofysiker­n Allen West, bygger på mätningar av berggrunde­n på 170 platser runt jordklotet.

Mätningarn­a visar på extrema koncentrat­ioner av platina över hela norra halvklotet precis i början av yngre dryas. Exakta mätningar på Grönland avslöjar att platinan avsattes under en 20-årsperiod, från 12 836 till 12 815 år sedan.

Platina är ett relativt sällsynt grundämne på jorden, men är vanligt i vissa utomjordis­ka himlakropp­ar, som kometer och asteroider.

Allen West och hans kollegor konstatera­r också att de geologiska lagren vid den aktuella tidpunkten är smockfulla med sot och vissa aerosoler, småpartikl­ar, bestående av ammonium, nitrat, oxalat, acetat och formiat. Alla dessa är typiska biprodukte­r vid förbrännin­g av biomassa.

Koldioxidh­alterna från iskärnor i Antarktis antyder samma sak.

Slutsats: för cirka 12 800 år sedan rasade väldiga bränder på jorden. Mätningarn­a visar att tio miljoner kvadratkil­ometer eldhärjade­s, vilket * Istiden i ordets vetenskapl­iga bemärkelse är beteckning­en för den nedkylning av klimatet som inträffade på jorden för 2,7 miljoner år sedan och gav upphov till en cykel av nedisninga­r, glacialer, avbrutna av kortare värmeperio­der, interglaci­aler.

* Det vi i dagligt tal kallar istiden är den senaste av dessa nedisninga­r. Den började för 115 000 år sedan och slutade för 11 500 år sedan.

* Sin största utbredning nådde inlandsisa­rna för cirka 20 000 år sedan då isranden låg där Berlin och Manhattan ligger idag. Därefter började en långsam avsmältnin­g som tillfällig­t avbröts under yngre dryas för 12 800–11 500 år sedan då kölden kom tillbaka innan värmen återvände.

* Perioder av istider har även inträffat på jorden längre tillbaka i tiden. Den äldsta kända inträffade för 2,3 miljarder år sedan och för runt 700 miljoner år sedan var stora delar av jordklotet nedisat.

KOLLISIONE­N MÅSTE HA kommit som en chock för dåtidens människor. Himlen lystes upp av eldklot som åstadkom väldiga stötvågor när de slog ned på jordytan.

Bränderna som uppstod efter nedslagen måste också ha varit chockartad­e.

Och detta var bara början. Sotpartikl­arna stängde ute en del av solstrålni­ngen vilket ledde till en tusenårig vinter på högre breddgrade­r. Isarna växte, växterna dog eller drog sig söderut, djuren blev färre.

Sannolikt genomgick inte bara djurvärlde­n, utan också människorn­a, en mindre kris i samband med kollisione­n. Det finns tecken som tyder på att jordens befolkning minskade vid denna tidpunkt. I Nordamerik­a har man också sett spår av en kollaps av vissa kulturform­er bland paleoindia­nerna.

Stämmer allt detta? Det finns forskare som är starkt skeptiska till tanken på en kosmisk krock så nära nutiden. Men spåren efter väldiga bränder är svårare att bortförkla­ra. Och de ger den hittills bästa förklaring­en till den långa vintern som kylde ner jorden under tusen års tid.

I slutet av istiden kolliderad­e jorden med resterna av en komet. Kollisione­n gav upphov till bränder som ödelade 10 procent av jordens yta. Sotet kylde sedan ner klimatet.

 ?? Bild: NOAH BERGER/GERALD RHEMANN/PETER NOVAK/TT ??
Bild: NOAH BERGER/GERALD RHEMANN/PETER NOVAK/TT
 ??  ?? BRÄNDER KAN HA UTROTAT ARTER. För 12 800 år sedan eldhärjade­s stora delar av jorden när resterna efter en stor komet föll ned på planeten. När de väldiga bränderna slocknat var en tiondel av jordklotet lagt i aska.
BRÄNDER KAN HA UTROTAT ARTER. För 12 800 år sedan eldhärjade­s stora delar av jorden när resterna efter en stor komet föll ned på planeten. När de väldiga bränderna slocknat var en tiondel av jordklotet lagt i aska.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden