Kosmisk krock tände eld på jorden
HISTORIA: BRÄNDER EFTER EN KOMETKROCK GJORDE JORDEN KALL
Köldperioden, kallad yngre dryas, har alltid varit något av ett mysterium för forskarna.
Precis när isarna hade börjat retirera på allvar från Europa, Asien och Nordamerika kom plötsligt kylan tillbaka och glaciärerna började åter avancera söderut.
Först för 11500 år sedan upphörde köldperioden, och den nuvarande mellanistiden kunde ta sin början.
Det har länge spekulerats i att kylan kan ha varit ett resultat av en kollision med en främmande himlakropp.
YNGRE DRYAS – som har döpts efter den köldhärdiga fjällsippans latinska släktnamn Dryas – skulle med andra ord ha varit en miniversion av katastrofen som drabbade jorden i slutet av kritperioden för 66 miljoner år sedan då dinosaurierna utplånades.
Faktum är att många stora däggdjur dog ut i samband med yngre dryas. Sabeltandskatter, kortnosbjörnar, skräckvargar, och mastodonter försvann från Nordamerika, mammutar och ullhåriga noshörningar från Europa och Asien.
Dessa utdöenden antas av de flesta forskare ha varit människans verk, en form av överskottsdödande.
MEN I DEN nya studien, som publiceras i Journal of Geology, hävdas att en kollision med resterna efter en väldig komet kan ha bidragit till massdöden.
Studien, som har utförts av ett internationellt forskarlag under ledning av den amerikanske geofysikern Allen West, bygger på mätningar av berggrunden på 170 platser runt jordklotet.
Mätningarna visar på extrema koncentrationer av platina över hela norra halvklotet precis i början av yngre dryas. Exakta mätningar på Grönland avslöjar att platinan avsattes under en 20-årsperiod, från 12 836 till 12 815 år sedan.
Platina är ett relativt sällsynt grundämne på jorden, men är vanligt i vissa utomjordiska himlakroppar, som kometer och asteroider.
Allen West och hans kollegor konstaterar också att de geologiska lagren vid den aktuella tidpunkten är smockfulla med sot och vissa aerosoler, småpartiklar, bestående av ammonium, nitrat, oxalat, acetat och formiat. Alla dessa är typiska biprodukter vid förbränning av biomassa.
Koldioxidhalterna från iskärnor i Antarktis antyder samma sak.
Slutsats: för cirka 12 800 år sedan rasade väldiga bränder på jorden. Mätningarna visar att tio miljoner kvadratkilometer eldhärjades, vilket * Istiden i ordets vetenskapliga bemärkelse är beteckningen för den nedkylning av klimatet som inträffade på jorden för 2,7 miljoner år sedan och gav upphov till en cykel av nedisningar, glacialer, avbrutna av kortare värmeperioder, interglacialer.
* Det vi i dagligt tal kallar istiden är den senaste av dessa nedisningar. Den började för 115 000 år sedan och slutade för 11 500 år sedan.
* Sin största utbredning nådde inlandsisarna för cirka 20 000 år sedan då isranden låg där Berlin och Manhattan ligger idag. Därefter började en långsam avsmältning som tillfälligt avbröts under yngre dryas för 12 800–11 500 år sedan då kölden kom tillbaka innan värmen återvände.
* Perioder av istider har även inträffat på jorden längre tillbaka i tiden. Den äldsta kända inträffade för 2,3 miljarder år sedan och för runt 700 miljoner år sedan var stora delar av jordklotet nedisat.
KOLLISIONEN MÅSTE HA kommit som en chock för dåtidens människor. Himlen lystes upp av eldklot som åstadkom väldiga stötvågor när de slog ned på jordytan.
Bränderna som uppstod efter nedslagen måste också ha varit chockartade.
Och detta var bara början. Sotpartiklarna stängde ute en del av solstrålningen vilket ledde till en tusenårig vinter på högre breddgrader. Isarna växte, växterna dog eller drog sig söderut, djuren blev färre.
Sannolikt genomgick inte bara djurvärlden, utan också människorna, en mindre kris i samband med kollisionen. Det finns tecken som tyder på att jordens befolkning minskade vid denna tidpunkt. I Nordamerika har man också sett spår av en kollaps av vissa kulturformer bland paleoindianerna.
Stämmer allt detta? Det finns forskare som är starkt skeptiska till tanken på en kosmisk krock så nära nutiden. Men spåren efter väldiga bränder är svårare att bortförklara. Och de ger den hittills bästa förklaringen till den långa vintern som kylde ner jorden under tusen års tid.
I slutet av istiden kolliderade jorden med resterna av en komet. Kollisionen gav upphov till bränder som ödelade 10 procent av jordens yta. Sotet kylde sedan ner klimatet.