Allt viktigare
gör det svårt för skolorna som tar emot eleverna som inte tillhör den resursstarka gruppen att hantera uppdraget.
Bristen på lärare kan förvärra läget.
– Det finns en oro för att skickliga och legitimerade lärare väljer bort de här skolorna, som egentligen skulle behöva de här lärarna allra mest. Och då får vi dessutom en undervisning som kanske håller en sämre kvalitet, vilket de här eleverna behöver som allra minst.
Resultaten väcker starka reaktioner och oro:
– Får det här fortsätta är det förödande för svensk skola, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
Lärarnas riksförbunds ordförande Åsa Fahlén förespråkar en mer blandad sammansättning av elever.
– Det som man nu säger är att det fria skolvalet, det är inte fritt för alla, för man har olika kunskaper, möjlighet och vetskap om hur det fungerar. Det här måste man stärka, * Betydelsen av elevernas socioekonomiska bakgrunder har fått en ökad betydelse sedan slutet av 00-talet. Utlandsfödda elever påverkas mest av detta, dels för att deras föräldrar i dag har lägre inkomster och utbildningsnivå, dels för att invandringsåldern har ökat, vilket gör tiden att nå målen kortare.
* Eleverna har blivit allt mer uppdelade mellan skolor utifrån vilken socioekonomisk bakgrund och migrationsbakgrund de har. Detta ökade som mest från mitten av 00-talet. De senaste åren har utvecklingen sett ut att stanna av.
* Skillnaderna i betygsresultat har ökat. Resultatskillnaderna mellan skolorna fördubblades mellan 2000 och 2016. Skolans socioekonomiska sammansättning har också fått stor betydelse för hur väl eleverna lyckas.
* Myndigheten har analyserat statistik för samtliga elever i årskurs 9 mellan 1998 och 2016. Källa: Skolverket så alla har möjligheter att välja.
Peter Fredriksson anser att skoldebatten blivit för polariserad och att man bör försöka söka kompromisser.
– Det är inte antingen friskolor, eller inte friskolor. Det är inte antingen katederundervisning eller eget arbete. Både på politisk nivå och inom skolan har man frågor att ställa sig, och det blir sällan bra när man intar polära positioner.
UTBILDNINGSMINISTER Gustav Fridolin (MP) pekar på att regeringen nu gör satsningar på skolan med syfte att ge ”lite mer till alla, men mycket mer till de som behöver det allra mest”.
– Där tar staten nu ett större ansvar för finansiering på skolan, för vi vet att nedskärningar och besparingar som görs på skolan leder inte till att det blir billigare. Tvärtom blir det mycket dyrare i andra änden, när elever inte fått den tid de behöver med sina lärare.