Inte för sent att agera i Lindberg
artikeln ”Värsta scenariot är 20 miljoner” (20/3).
LINDBERG. Församlingen backar inte från planerna på att riva Lindbergs prästgård, inte ens efter att uppgifterna om att huset skulle vara fuktskadat och mögelangripet visat sig vara felaktiga.
BYGGNADSVÅRDSFÖRENINGEN väckte frågan om att byggnadsminnesförklara prästgården som enligt länsstyrelsens egen bedömning är en av de bäst bevarade prästgårdarna i landet, unik, av nationellt intresse och omistlig och av byggnadsminnesklass Men länsstyrelsen har valt att inte skydda huset. Anledningen är att församlingen inte vill. Av länsstyrelsens beslut framgår att företrädarna för församlingen hävdat husets fukt- och mögelproblematik. Församlingen vill inte utreda frågan mer. Frågan måste därför ställas: Har länsstyrelsen fattat ett beslut med förödande konsekvenser för prästgården och kulturmiljön i Lindberg på felaktiga grunder? Det ser onekligen så ut. Det är lätt att göra misstag. Det viktiga är hur vi agerar när vi får reda på att något är fel. Länsantikvarie Hans Bergfast har ännu möjlighet att agera.
STEFAN NORBERG TALAR om kontrollen av prästgården efter att fastigheten sålts. Trots anlitade planeringskonsulter och ett pågående planärende hos Varbergs kommun verkar ingen ha upplyst Norberg om att bästa sättet att kontrollera en byggnad är att införa bestämmelser i detaljplanen om hur huset får användas och ändras. Människor kan däremot inte kontrolleras, varken i befintliga hus eller i de som ska byggas. De med förtroende valda företrädarna för församlingen väljer att kontrollera församlingsmedlemmarnas prästgård genom att riva den. Och de saknar anledning att göra det.
Det minsta de styrande i Lindberga församling kan göra är att förklara vad som egentligen ligger bakom den här tragiska historien så att vi slipper tro att det är så fruktansvärt illa som det ser ut.
Sten Nilsson länsombud för Svenska Byggnadsvårdsföreningen
vice ordförande i Halländska hus och gårdar