Warberg fegade sig ur kvalspelet
Det ska med ens sägas att marginalerna är små i innebandy. Men man vinner inga matcher bakom egen målbur. Och man vinner inga matcher om man är feg.
Jag måste säga att Warbergs förstaperiod lovade mycket. Där spelade laget frejdigt och fint. Tror att det hade blivit en annan utgång om laget fått gå in i pausvilan med ett tvåmålsöverläge.
Det var också anfallsglatt och framåtanda i andra perioden och jag hade känslan av att det skulle bli ”The Birgerssons” match när Joel Birgersson satte sitt andra mål för dagen och gav Warberg en 3–1-ledning i början av perioden. Anton hade snyggt satt 1–0-målet.
Och ett powerplay (med ett bortdömt mål) i mitten av perioden gjorde att Warberg varvade upp ännu mer. De var på gång och fick spela i ledning för förstagången under den här kvalserien.
MEN SÅ KOM då den händelse som enligt min mening gjorde att Warberg inte går vidare i kvalserien som många hade trott. Dubbelutvisningen på Simon Svensson och Max Källerteg! Maken till dåsigt spel har jag inte sett i denna kvalserie. Fyra mot fyra ska ju öppna upp spelet. Spelarna ville inget och jag satt och saknade en Andrea Envall-typ som tog med sig fart in på plan!
Warbergs spelare ville minst. Det spelet satte sig i laget och man hämtade sig aldrig, fick aldrig igång trycket igen.
Och när John Hellman reducerade var det Lindås som grep tillfället att stressa sönder hemmalaget.
”Vinthundarna som hela tiden jagade Warbergs backar i egen zon gjorde också att stressmomentet ökade”
VINTHUNDARNA SOM HELA tiden jagade Warbergs backar i egen zon gjorde också att stressmomentet ökade. Jag talade med Kimmo Eskelinen, sportchef i Warberg, efter matchen. Han menade att Warberg mest stod och bollade i stället för att sätta fart. Alla femmor klarade helt enkelt inte att spela sig ur pressen. Är det då en katastrof att Warberg inte tar steget tillbaka till Svenska Superligan direkt?
NEJ, DET ÄR det inte.
Och jag upplever att domedagstämningen efter matchen ändå blandades med en smula framtidshopp. Sportchef Eskelinen har kontrakt med alla spelare utom tre. Där Martin Emanuelsson och Joakim Andersson inte kommer att fortsätta. Då återstår bara att se till att Tobias Jernsand kritar på inom kort. Han blir superviktig att ha kvar.
Truppen har varit lite för tunn i år och måste breddas. Jag tror att spetsen i formationerna bakom förstafemman också måste hittas. Enligt Eskelinen vill man ha in fyra, fem nya spelare. Ersättaren för Joakim Andersson är redan klar, men inte presenterad.
Warberg var noga med att poängtera inför sin säsong i Allsvenskan att man nu byggde något och hade en framtidsplan där SSL inte låg på säsongen 2018/19. Elva nya spelare in och en tydligt ung prägel gör inget Ssl-lag och det kanske helt enkelt långsiktigt var bra att det som hände hände.
Nu fick spelarna ännu mer lärdom i vad som krävs. Men jag förstår om spelare som Anton Birgersson och Robin Blåberg vill tillbaka till Superligan fort, snabbt och lätt.
Och ett till kval hade laget varit värt!