Fler vill tillhöra ”blåljusfamiljen”
SVERIGE: GRUPPEN FÅR SKYDD NÄR NYTT BROTT INFÖRS I BROTTSBALKEN
Om man angriper eller stör räddningstjänst, polis eller ambulanssjukvård på ett sätt som allvarligt hindrar eller försenar deras arbete, så kan man dömas för brottet blåljussabotage. Det är förslaget som kom från den så kallade blåljusutredningen tidigare i år, och som remissinstanserna nu fått tycka till om.
ATT DET FINNS ett behov av en ny bestämmelse är de allra flesta helt överens om. Men även om exempelvis Sveriges Kommuner och Landsting, Säkerhetsföretagen och Tullverket i grunden är positivt inställda så anser de att fler yrkesgrupper och insatser borde omfattas av bestämmelsen – som bevakningspersonal och tulltjänstemän samt utryckningar med läkarbil.
LISTAN ÖVER VAD Securitas anställda har utsatts för kan göras lång, berättar säkerhetsföretagets vd Joachim Källsholm.
– Det har varit ren beskjutning av bilar, de har eldat upp våra bilar, de har misshandlat, förföljt och verbalt och fysiskt hotat personalen. Personal har sökts upp i hemmet och hotats, och de har utsatts både för mutförsök och påverkansförsök. vd för Securitas * * * Det är hela registret, och här måste man få till en tydlig markering, säger han.
Samtidigt som polistätheten har minskat så har ordningsvakter och väktare fått ta en allt större roll. Inte sällan är de på plats vid olika insatser där också polis, ambulans och räddningstjänst verkar, och där så kallade blåljusattacker riskerar att ske.
Man kan inte göra skillnad på olika yrkesgrupper, när arbetet de gör sker i samma offentliga rum, anser Joachim Källsholm.
– Våra väktare, ordningsvakter och skyddsvakter försvarar till stor del offentliga byggnader. Det är vi som står framför och verkar i publika byggnader, polisstationer och skyddsobjekt av samhällskritisk karaktär. Då är det ju relativt orimligt att vi inte ska ha samma skydd som alla andra.
SOS ALARM ANSER sig också höra till ”blåljusfamiljen” och därför borde hot som riktas mot operatörerna också kunna räknas som blåljussabotage. Hoten riskerar * nämligen att i värsta fall påverka operatörernas hantering av larmet och insatsen negativt.
”De psykosociala konsekvenserna för Sos-operatören kan dessutom mycket väl liknas vid de som blåljuspersonal upplever på plats” skriver SOS Alarm i sitt remissvar.
Bakgrunden till förslaget är stora problem med exempelvis stenkastning, hot, våld och skadegörelse mot så kallad blåljuspersonal, särskilt i utsatta områden. Tanken med det nya brottet är att attackerna ska mötas av en skarp reaktion från samhällets sida. Men flera instanser ställer sig frågande till om det verkligen kommer att bli så.
Brottet blåljussabotage bör skydda fler yrkesgrupper än polis, ambulanspersonal och brandmän. Dessutom kommer många av gärningarna kanske inte att räknas som tillräckligt allvarliga och straffen inte bli så hårda som det var tänkt, visar svaren från instanser som tyckt till om förslaget.
JUSTITIEOMBUDSMANNEN påpekar också att blåljusutredningen visat att gärningsmännen ofta är tonårspojkar eller unga män.
– Då tänker jag som så att den som vill skärpa straffen för folk som begår sådana här brott mot polis, räddningstjänst och ambulanssjukvård, den kanske skulle titta på ungdomsrabatterna i stället för att komplicera straffsystemet med den nya blåljusregeln, säger JO Lars Lindström.
Han går så långt som att säga helt nej till förslaget om blåljussabotage – brottet behövs inte eftersom gärningarna redan är straffbara.
– Misshandel är brottsligt, våld mot tjänsteman är brottsligt. Stöld, skadegörelse, upplopp, sabotage – allt det är redan brottsligt. Då tycker jag man ska vara väldigt försiktig med att införa en ny straffbestämmelse, säger Lars Lindström.
”Man kan inte göra skillnad på olika yrkesgrupper.”
JOAKIM KÄLLSHOLM,