Insamlad data oroar allt fler
Fyra av tio – dubbelt så många jämfört med för fyra år sedan – är oroliga över hur deras insamlade användardata nyttjas, visar en undersökning.
Samtidigt svarar endast 19 procent att de inte gör några aktiva val för att förhindra att deras personliga information samlas in, enligt undersökningen som gjorts av analys- och konsultföretaget Insight Intelligence.
– Folk är mer medvetna om att personlig data samlas in, men okunskapen om hur den samlas in och vad den används till är väldigt stor och det skapar oro, säger bolagets vd Lukas O Berg.
Han tillägger att den ökade negativa inställningen innebär ett trendbrott mot tidigare år.
SONJA BUCHEGGER FORSKAR om integritet i sociala medier vid Kungliga tekniska högskolan och har i flera år varnat för riskerna med datainsamling. Enligt henne har de senaste årens framsteg inom teknik, datavetenskap och maskininlärning kraftigt förbättrat kapaciteten för hur information kan samlas in, lagras, processas och analyseras.
– Mer och mer data samlas in vilket ger ett större underlag, och datan blir också mer personlig. Det är något att oroa sig över, säger hon.
Mobiltelefoner talar genom gps-positionering om var vi befinner oss. Hälsoappar lagrar uppgifter om puls och antal steg vi tar. Tekniker för ansiktsigenkänning, röst- och textanalys blir allt mer sofistikerade.
Detta har Kina tagit fasta på, som genom att para ett redan välutbyggt kameranätverk med användardata utvecklar ett system för att kunna betygsätta dess medborgare efter hur väl de sköter sig i linje med regimens önskan.
ATT UNDERMINERA VAL och kontrollera hela befolkningar är givetvis långt värre än att ett enskilt bolag säljer användardata vidare till tredje part i reklamsyfte. Men det kan vara nog så illa, om användaren inte lämnat samtycke, och just ovetskapen om detta verkar vara något som människor berörs av. I undersökningen anser 77 procent att företag borde blir bättre på att kommunicera hur personlig information används, och i jämförelse uppger endast en procent att information i användarantal är lätt att ta till sig. Här finns en uppenbar konflikt mellan å ena sidan användarnas tillit och bolagens önskan, påpekar Lukas O Berg.
– Allting kokar ner till kommunikation. Om folk visste hur informationen skulle användas och till vad skulle de vara mycket mer öppna att dela med sig.
I maj träder EU:S nya dataförordning GDPR i kraft, vilken förutspås tvinga datainsamlande aktörer till viss uppsträckning. Bland annat måste bolag redovisa för myndigheter hur och i vilket syfte man samlar in data.
– Vi hoppas att det blir bättring, men vi vet inte hur lagen kommer att tolkas, säger Sonja Buchegger. identifiera dig som person i olika databaser. Om du använder samma e-postadress för att ansluta till ett trådlöstnätverk som du använder för att logga in på Facebook så samkörs Facebook-data med de data som nätverket samlar in om ditt surfbeteende. Det innebär att en profil upprättas om dig där det framgår vem du är, baserat på Facebooks uppgifter, och vilka sidor du surfar på, baserat på hur du rör dig på internet under tiden du är ansluten till det trådlösa nätverket.
Se därför till att använda olika epostadresser. Du kan till exempel ha en personlig och en eller flera slaskadresser dit du – beroende på känslighetsgrad – väljer att få nyhetsbrev, kommunicerar med e-butiker och använder som login för olika webbtjänster.