Hallands Nyheter

Älper inte alla

- ANJA HAGLUND/TT

lilla bidraget inte spelar så jättestor roll, säger hon.

Även Björn Klinge, professor i parodontol­ogi vid Malmö universite­t och Karolinska institutet, befarar att det höjda bidraget inte kommer att hjälpa dem som behöver det mest.

– Det täcker i bästa fall undersökni­ngen. Om någonting vidare ska åtgärdas får man stå för det själv. För den som upplever sig inte ha råd är det dessvärre så att detta inte löser de problemen, säger han.

TIDIGARE STUDIER HAR konstatera­t att tandvårdsb­idraget inte når de svaga grupperna. Enligt Försäkring­skassan använde 80 procent av dem med hög inkomst bidraget, jämfört med bara 48 procent av dem med låg inkomst.

– Det är oroande. Vi önskar att fler skulle komma till tandvården regelbunde­t. Genom att problem upptäcks och behandlas i tid blir tandhälsan bättre och kostnadern­a mindre för kunden, säger Saeideh Solimani.

Hon efterlyser riktad informatio­n * Tandhälsan blir bättre hos den svenska befolkning­en. Men det finns stora skillnader sett till utbildning­snivå och var i landet man bor.

* Det är dubbelt så vanligt med tandutdrag­ningar bland personer med endast förgymnasi­al utbildning än bland dem med eftergymna­sial utbildning.

* Bland personer 35–74 år gamla som de senaste tre åren bara har gjort akuta besök hos tandvården är andelen med endast förgymnasi­al utbildning högre (11 procent) än bland dem med eftergymna­sial utbildning (5 procent).

* De med endast grundskole­utbildning gör också färre besök totalt hos tandläkare­n. * Alla som är försäkrade i Sverige har gratis tandvård till och med det år man fyller 22.

* Från och med det år man fyller 23 år finns det allmänna tandvårdsb­idraget, som infördes 2008.

* Från och med den 15 april fördubblas bidraget till 300–600 kronor per år, beroende på ålder. 300 kronor per år för personer i åldrarna 30–64, samt 600 kronor för alla som är 22–29 samt 65 år eller äldre.

* Man behöver inte ansöka om bidraget, men man måste säga till sin tandläkare eller tandhygien­ist att man vill använda det. Det dras då från räkningen.

* Högkostnad­sskyddet innebär att patienter själva måste stå för hela tandvårdsk­ostnaden upp till 3000 kronor. Därefter subvention­eras halva kostnaden upp till 15000 kronor. För kostnader över 15 000 subvention­eras 85 procent.

* Det finns även ett särskilt tandvårdsb­idrag till personer med vissa sjukdomar eller funktionsn­edsättning­ar på 600 kronor per halvår. på olika språk om tandvårdsb­idraget från Försäkring­skassan.

– Det skulle kunna ge effekt. 300–600 kronor täcker i alla fall en hel del av undersökni­ngskostnad­erna, och då hade vi kunnat stoppa de här omfattande tandvårdsb­ehoven mycket snabbare.

REGERINGEN HAR NYLIGEN tillsatt en utredning om tandvårdss­ystemet. Björn Klinge hoppas på en helt ny modell där tandvård stegvis inkluderas i högkostnad­sskyddet för sjukvården. I dag måste patienter inom tandvården själva stå för hela kostnaden upp till 3 000 kronor per tolvmånade­rsperiod, och får därefter bara 50 procent av kostnaden subvention­erad upp till 15 000 kronor – medan patienter inom sjukvården aldrig behöver betala mer än 1 100 kronor.

– Både munnen och kroppen borde ingå i det systemet. Det ska inte bero på vilken dörr du väljer på sjukhuset om du betalar 200 kronor eller kanske 2 500 kronor för en behandling, säger han.

 ?? Källa: FÖRSÄKRING­SKASSAN Bild: JANERIK HENRIKSSON/TTW ?? läkaren på grund av att de inte anser sig ha råd. Ofta är deras tandvårdsb­ehov både stora och komplexa. komplexa.
Källa: FÖRSÄKRING­SKASSAN Bild: JANERIK HENRIKSSON/TTW läkaren på grund av att de inte anser sig ha råd. Ofta är deras tandvårdsb­ehov både stora och komplexa. komplexa.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden