Livets gång.
Jerker Jelverot tycker om att fiska, men för drygt sex år sedan fick han ett livsförändrande napp.
– Jag trivs väldigt bra med mitt liv. Jag försöker se saker och ting från den positiva sidan, säger han.
Och ibland är det extra lätt. Som när han genom sajten motesplatsen.se träffade sin Katrine för drygt sex år sedan.
– Jag hade letat ett tag på olika dejtingsajter, när jag fick kontakt med Katrine kände jag direkt att det var rätt . Nu bor vi ihop i Varberg. I höst ska vi gifta oss i Varbergs kyrka, jag har alltid velat gifta mig. Jag har aldrig tidigare varit gift och inte hon heller. Vi har planerat det hela sedan i höstas, efter bröllopet flyger vi till Malta på bröllopsresa.
Före bröllopet ska Jerker genomföra ytterligare en dröm. Han ska på fiskeresa till Lofoten. Jerker är en av de cirka 1,6 miljoner svenskar i åldern 16–80 år som ägnar sig åt fritidsfiske varje år. Han har hållit på sedan han var tio år.
– Det var en släkting som tog ut mig på fiske i sjöarna runt Köinge. Jag började med kastspö och jag tror att det första jag fångade var en abborre Sedan dess har jag fiskat hela tiden, kanske med uppehåll något år. När jag var i 18-årsåldern fastnade jag för flugfiske, det är lite svårare.
JERKER HAR INGA problem att stå ute i timmar med sitt flugspö. De största fiskarna han fångat är en torsk på tio kilo, en havsöring på 4,5 kilo och en gädda på 6,5 kilo.
– När jag står med mitt spinnspö är jag fokuserad på fisket och naturen, jag är i nuet, för mig fungerar det ungefär som meditation.
Jerker är född och bodde sina första år i Varberg. När han var sex år flyttade familjen till Derome, när han var tolv år till Göteborg för att vända åter till Varberg något år senare.
– Jag gick halva åttan och hela nian i Varberg. Sedan började jag arbeta inom industrin. Som ung tyckte jag att Varberg var lite tråkigt, men det ändrades. Nu tycker jag att Varberg har allt.
NÄR JERKER VAR 35 år ville han göra något nytt. Han läste in gymnasiet på två år på Kjesäter folkhögskola i Vingåker. Inriktningen var humanekologi och livsåskådning.
– Jag pluggade mycket rättvisefrågor och ville bli biståndsarbetare. Men jag insåg att om man ska läsa till biståndsarbetare så är det bra att ha ett yrke i ryggen. En kompis föreslog att jag skulle läsa till socionom, och jag tyckte att den idén var bra så jag läste till socionom på Göteborgs universitet.
Främst har Jerker arbetat som behandlingsassistent och liknande. I dag är han handledare och coach på ett Hvb-hem för ensamkommande flyktingbarn.
– Jag vill inte arbeta på kontor som till exempel socialassistent, jag föredrar att vara ute på golvet bland människor. Det är intressant med människor från andra kulturer, det är första gången jag arbetar med ungdomar.