Orimlig glädjeprognos
VALBUDGET. Frestelsen att bjuda till är stor ett valår. Men regeringens alltför detaljerade miljonregn bör ifrågasättas.
LEDARE 17/4. Att en regering spår strålande tider ett valår är ungefär lika väntat som att SMHI spår mer sol i maj. Men frågan är om det ändå inte finns mer täckning för väderprognosen – lynniga väderguder till trots.
Vårt land är förvisso inne i en högkonjunktur, men en rad kvalificerade bedömare anser att toppen snart är nådd. Ändå låter det som evig sommar råder på finansministerns kansli. Regeringen är betydligt mer optimistisk än Konjunkturinstitutet vad gäller såväl det ekonomiska läget som överskottsmålet.
Konjunkturinstitutet är också kritiskt till de reformförslag som regeringen lägger i vårändringsbudgeten.
”Enligt Konjunkturinstitutets bedömning kan dessa bara delvis motiveras med att förutsättningarna i ekonomin har ändrats sedan i höstas då budgetpropositionen presenterades. Innehållet i vårändringsbudgeten kan därför delvis sägas utgöra en avvikelse från etablerad praxis och riktlinjerna i förarbetena till riksdagsordningen.”
ATT MAN FRÅNGÅTT praxis redan nu skall dock inte tas till intäkt för att regeringen sedan håller tillbaka inför valet. Dåliga opinionssiffror kan fresta till en dyr väljarflört när september närmar sig.
Under gårdagens budgetdebatt återupprepade finansministern mantrat att valet står mellan sänkta skatter eller välfärd. Det är dock lika osant som alltid.
Sänkt skatt kan främja sysselsättning och stärka välfärd, om det styrs in rätt. Och hög skatt på jobb och företagande kan leda till välfärdsförluster.
ÄVEN OM SYSSELSÄTTNINGEN bland inrikes födda ser bra ut, finns det en stor grupp i samhället som lever i utanförskap. För deras skull måste trösklarna in på arbetsmarknaden sänkas. Detta problem ägnar regeringen ansvarslöst lite engagemang – bortsett från att man i märkliga annonskampanjer går ut och varnar för en viss typ av arbetskraftsinvandring.
VISST GER REGERING konstgjord andning genom sina extratjänster, som blivit fler efter en period av stiltje. Men det är fler människor i riktiga jobb som är en förutsättning för såväl minskat utanförskap som tryggad välfärd.
Att oppositionen, inför kommande skuggbudgetar, har siktet inställt på bristerna inom vård och omsorg är logiskt. Vårdköer och platsbrist på äldreboenden påverkar väljarna i deras vardag och därför väcker engagemang. Så på det här området kan vi räkna med en budgivningsfest.
VÅRBUDGETENS MILJONSATSNING på digitalisering i äldreomsorgen bör också ses som ett led i detta – ett förslag med viss fingertoppskänsla. För även i våra halländska kommuner talas om just vikten av digitalisering. Men det är ju just på den nivån ansvaret ligger – och ska så göra. Kort sagt satsar regeringen i vårbudgeten pengar på detaljer den inte borde lägga sig i, med pengar man inte har och i ett läge där praxis är återhållsamma förändringar. Det bådar inte gott.