Låt askan bli vår eld
Turerna i Svenska Akademien i utländsk press: ”In Nobel Scandal, a man is accused of sexual misconduct. A woman takes the fall.” (”I Nobelskandalen, en man anklagas för sexuella trakasserier. En kvinna får ta smällen.”) Så löd rubriken i amerikanska stortidningen The New York Times i veckan. Sara Danius lämnade sitt ämbete som Svenska Akademiens ständige sekreterare. Världens blickar riktade mot Sverige – av helt fel anledningar.
Det hela började när Danius tillsatte jurister för att utreda den numera bojkottade kulturprofilen Jean Claude Arnault påstådda sexuella övergrepp. Arnault har nära band till Akademien, är mottagare av hundratusentals kronor i finansiellt stöd för sin verksamhet samt var fastighetsskötare av Akademiens lägenhet i Paris. Då övergreppen anges ha pågått minst från 1996 (och inte allt för sällan bakom Akademiens egna dörrar) lämnade plötsligt dess motto “Snille och smak” en bitter smak i munnen.
Utvecklingen i Svenska Akademien visar dock på en problematik bortom anklagelser om sexuella övergrepp, avgående ledamöter och stadgar i behov av reform. Den visar att Sverige 2018 fortfarande kastar kvinnor under bussen för mäns svinerier. Kvinnor, med eller utan skuld i sak, får lämna sina ämbeten för mäns fel. 2016 fick Åsa Romson lämna och Gustav Fridolin stanna kvar. 2017 fick Anna Kinberg Batra lämna, trots att hon drev den politik efterfrågad av partiet. Birgitta Ohlsson gick samma år, när hon utmanade en partiledare med 11 år och ständigt falnande valresultat på nacken. 2018 Sara Danius.
KOMPETENTA KVINNOR OFFRAS medan trötta gubbar sitter kvar. I en demokrati borde dock inget annat än meritokrati vara acceptabelt, du väljs på dina meriter och inget annat. Hade detta applicerats i nämnda kvinnors fall, och genom historien, hade världen med säkerhet sett mycket annorlunda ut än vad den gör idag.
Trenden ger anledning att blicka bortom Sveriges gränser. Efter Hillary Clintons förlust 2016 kandiderar nu rekordmånga kvinnor i USA till politiska poster. Det finns ingen anledning för oss svenska kvinnor att göra annat. Världen, dess nutid och framtid, är för viktig för att lämna i händerna på föråldrade gubbar och rostiga ideal. Låt fallna kvinnors aska bli vår eld. Låt Clintons, Romsons, Kinberg-batra, Ohlsson och Danius gärning bli näring åt vår Fenix. Det är hög tid!