Delat ansvar, delad synd

FROSTLUNDAFFÄREN. Fullmäktigedebatten blev en ömklig föreställning. Pinsamt att medansvariga fick pressas att tala.

LEDARE 27/4. Tyst satt den annars så talföre. Hukade länge i sin bänk. Men så hade beslutsamhetens friska hy, sedan länge övergått i eftertankens kranka blekhet.

– Först var han införstådd och drivande, sedan gjorde han avbön i TV, konstaterade Jan Berge i en syrlig kommentar om de tystlåtne politikerkollegan Per Svensson (S).

Men så var miljöpartisten den förste att erkänna sin roll i processen.

– Jag ställde mig också bakom när jag blev kontaktad, förklarade han efter att SD:S Sara-lena Bjälkö pressat gruppledarna att träda fram.

Därför ifrågasatte Jan Berge också Jan Dickens (S) krav på att i enlighet med revisorernas kritik anmärka på en enda syndabock. Vi är många som bär del av skuld och förtjänar att få en anmärkning riktad mot oss, förklarade Berge.

Det har han rätt i. Flera politiker, inte minst den stukade S-ledaren som till sist försiktigt tillstod sin roll, var inkopplade när beslut tog om att sparka Jörgen Frostlund.

Att skulden, moraliskt sett är delad, betyder dock inte att den formellt anses vara det. Revisorerna har, liksom den externa revisionsfirma som anlitats, torrt och sakligt konstaterat att Mari-louise Wernersson fattade beslutet i strid med regelverket.

REVISIONSFIRMAN PWC PÅTALADE i sitt utlåtande att ”Det är ytterst få brådskande beslut som är så brådskande att beslut i ärendet inte kan avvaktas till nästa, eller ett nyinsatt extra, sammanträde. ”

En skarp formulering som revisorerna kan ha slipat på sedan tidigare. Det är kanske inte första gången firman presenterat sådana analyser. Slarv, eller ibland medvetet missbruk av delegationsbeslut är ett utbrett problem i kommunsverige.

ÄR DET INTE politiker som på tveksamma grunder fattar självsvåldiga beslut i strid med delegationordningen, så är det tjänstemän. Som när kommundirektören i Trelleborg fattade beslut om chefstillsättningar på ett regelvidrigt sätt. Det vållade intensiv debatt i den skånska kommunen förra året .

I GÄVLE LEDDE en konflikt kring en tjänsteman till att ett moderat kommunalråd agerade snabbt och fel i strid med delegationsordningen. I ungefär samma veva som Frostlundaffären rasade fick M-politikern därför allvarlig kritik av förvaltningsrätten för sitt sätt att befordra och höja lönen för den aktuella tjänstemannen. En pikant detalj i sammanhanget var att personen ifråga var kommunjurist.

Erfarenheten från liknande fall visar helt enkelt att det inte kan uteslutas att Wernersson, precis som hon vittnat om, inte fick korrekta råd när hon bad om sakkunnig vägledning.

NU SLAPP MARI-LOUISE Wernersson en anmärkning i fullmäktige, trots att hanteringen av hela affären har lämnat det mesta att önska. Men så hade bannor av det slaget klingat falskt. Detta då anmärkningsfrågan främst drevs av partikollegor till den medansvarige Per Svensson.

Samtidigt kan det, tack och lov, sägas att revisorernas kritik tagits på allvar. Falkenberg har justerat delegationsordningen och tagit fram så kallade vd-avtal för att minska risken för fler skandalaffärer.

Synd bara att det skulle behöva ske till följd av en affär som väckt så mycket misstro såväl inom förvaltningen som bland väljarna.