Lagar och myndighetsbeslut måste följas
till ”Låt de unga stanna” (23/4)
VARBERG. Skribenten argumenterar för den så kallade gymnasielagen, där tusentals utländska medborgare utan giltiga asylskäl föreslås ges uppehållstillstånd. De effekter som denna påstås ge får ses som helt orealistiska glädjekalkyler. Att vi inom två årstid skulle ha över 10 000 nya byggnadsarbetare och undersköterskor ute i arbetslivet stämmer dåligt överens med befintlig statistik om hur lång tid det tar för utlandsfödda att komma ut i arbetslivet. Tvärtom skulle detta mer troligt leda till omfattande kostnader för kommunerna under många års tid.
De ekonomiska effekterna är dock inte det mest relevanta i sammanhanget, än mer allvarligt är signalerna man sänder ut om att demokratiskt fattade lagar och myndighetsbeslut inte behöver följas.
Det här handlar om personer som fått sin sak prövad av Migrationsverket, men fått avslag. Om man så önskat, har man även kunnat få sin sak prövad i migrationsdomstolen, men även där fått avslag.
Vad för signaler sänder vi ut om vi trots detta låter en person stanna i landet? Ska vi praktisera den här rättsmentaliteten även på andra områden? Ska personer med indraget körkort eller jaktlicens tillåtas fortsätta köra bil eller jaga?
Ska svartbyggen utan bygglov förklaras lagliga? Skribenten påstår att hundratusentals människor skulle förlora tilliten till rättssamhället om lagen inte går igenom, mer troligtvis är det tvärt om.
Den enda rimliga slutsatsen är att lagförslaget avvisas och att berörda personer omedelbart förmås lämna Sverige. Allt annat vore rättshaveri, och ett underkännande av den demokratiska ordningen.
Erik Hellsborn (SD)
riksdagskandidat