Svårt med pris på lika lek
FALKENBERG: MÅNGA VARIANTER AV LEKPLATSER MED TILLGÄNGLIGHETSPROFIL
När Falkenbergs kommun först planerade skulle en lekplats med tillgänglighetsprofil kosta 12–13 miljoner. Nu ska alla lekplatser få en sådan profil. Men det måste inte bli så dyrt som det kan låta.
En enda stor lekplats med tillgänglighetsprofil skulle ha kostat kommunen mellan 12 och 13 miljoner kronor. I kommunens nya plan ska alla lekplatser få en sådan profil.
”Sedan måste man också fråga sig: det kanske ändå är värt det, att ett barn som inte kunnat leka så mycket får den här möjligheten?”
KATJA SKÅNÉR,
vd Lappset Sverige
När HN konfronterar kommunen med frågor om planer på en stor tillgänglighetsanpassad lekplats av Vallarnas storlek är svaren luddiga.
På frågan varför en sådan anläggning skulle behöva kosta 12–13 miljoner kronor svarar kultur- och fritidsförvaltningens chef Jan Bordahl i lördagens tidning:
– Det rörde sig snarare om en kvalificerad gissning än en exakt kalkyl.
Trots att kommunen lagt planerna på en enda stor lekplats med tillgänglighetsprofil på is indikerar deras överslagsberäkning en mycket hög kostnad för den plan som nu är ute på remiss: att tillgänglighetsanpassa alla lekplatser.
Men det måste inte bli så dyrt som man kan tro.
En tillgänglighetsanpassad lekplats kan vara allt från en lekplats med ett eller några få lekredskap utformade för funktionsnedsatta till en stor tillgänglighetsanpassad lekpark av Vallarnas storlek med hissar och gungor byggda för att bära rullstolar.
SPANNBREDDEN MELLAN EN enklare och en mer avancerad lekplats med tillgänglighetsprofil kan alltså vara stor.
En enklare lekplats med tillgänglighetsprofil måste inte vara så mycket dyrare än en ny lekpark utan sådana anpassningar.
I Lerum har kommunen nyligen byggt en lekplats med tillgänglighetsprofil på ungefär 300 kvadratmeter. Kostnaden – förberedande markarbeten inräknade – landade på 800 000 kronor.
DET ÄR UNGEFÄR vad Falkenbergs mobila lekpark på Rörbäcksplatsen kostat att köpa in och driftsätta.
– De tillgänglighetsanpassade lekplatser vi har byggt här under senare år har alla kostat mellan en halv miljon och 800000 kronor, säger Shir Mohammadi som är parkplanerare på Lerums kommun.
Katja Skånér, Sverige-vd på Lappset – det finskägda bolag som tillverkat anläggningen i Lerum och som även byggt lekplatser i Falkenberg – studsar lite inför siffran tolv miljoner kronor men säger sedan:
– Det som skulle kunna motivera det här högre beloppet – tolv miljoner kronor – är om den här anläggningen enbart var tänkt för barn med funktionshinder. Då tror jag att man kan komma upp i de nivåerna. Det kan handla om särskilda rutschbanor med hissar för att barnen ska komma upp på platån, och gungor som det går att gunga en rullstol i. Allt sådant kostar mycket pengar. Sedan måste man också fråga sig: det kanske ändå är värt det, att ett barn som inte kunnat leka så mycket får den här möjligheten?
KAROLINA CELINSKA SOM är ombudsman på DHR är inne på ett liknande resonemang men vill också poängtera:
– De olika lekredskapen, sandlådorna, gungorna, rutschkanorna eller vad det nu må vara har inte så många tillverkare, och marknaden är inte heller särskilt stor, så därför blir det mer kostsamt. Arbetet med att utforma dessa redskap är också mer komplext. Man måste tänka på hur de här grejerna hänger ihop och gör det roligt för barn att vara där. Det ska vara kul och utmanande både för den som har rullstol och för den med kognitiva besvär. Hur man placerar saker och ting är då avgörande.
Kostnader kan också handla om sådant som inte direkt har med frågan om tillgänglighet att göra, till exempel att markarbeten tar en stor del av budget:
– Sedan händer det också att det uppstår större kostnader som rör annat än sådant som har med tillgängligheten som sådan att göra, till exempel att marken är såpass kuperad att den behöver bli åtgärdad. Det har hänt att jag undrat varför de inte bara valde en annan och enklare plats.
MARCUS ÅLSNÄS