Hänger vi med på utvecklingståget?
LIVSPLATSER. Varberg och Falkenberg gynnas av växande arbetsmarknadsregionen, men trenden ställer också nya krav. Hur bra är politikerna på att greppa läget?
LEDARE 12/5. Vet ni hur många svenska kommuner som vill vara bäst för barnfamiljer? En och annan politiker i publiken skruvade nog på sig när professor Charlotta Mellander ställde frågan på Göteborgsregionens näringslivsdag.
Att de unga vuxna, som prövat vingarna ett tag, flyttar hem för att sätta bo är dock inte något man kan räkna med. Så hur jobbar våra halländska städer? Att Falkenberg är värt en resa vet vi av årets utmärkelse. Men är det en stad värd att flytta till?
DET HELA KAN faktiskt bero på hur de unga mellan 18-35 uppfattar staden.
– Vi har ju matklustret som lockar en bred målgrupp. Inom den verksamheten finns ju en del yngre entreprenörer som kan fungera som ambassadörer. Men vi behöver fördjupa vårt resonemang kring vad vill vara, vad Falkenbergs profil skall vara. Och jag får självkritiskt tillstå att det ibland kanske har blivit lite ”gubbigt”, att vi kan ha missat att resonera med den yngre målgruppen, säger kommunrådet Per Svensson (S).
ATT BÅDE FALKENBERG och Varberg drar fördel av tillväxten i arbetsmarknadsregionen är givet – vilket också var skälet till att kommunerna bjudits in som gäster till näringslivsdagen. Varbergs Ann-charlotte Stenkil (M), som deltog i ett panelsamtal om samverkan kring näringslivsutveckling, resonerade bland annat kring smidigare och bättre infrastruktur.
– Det gäller att underlätta jobbresor, att se till att pendlarna inte skall behöva känna av gränser. Där har vi en del att göra inom kollektivtrafiken, säger Ann-charlotte Stenkil (M).
Många av de inbjudna politikerna konstaterar samma sak. Därför är det väldigt underligt att det varit så lite verkstad på området. Lös problemen!
UTÖVER EN SMIDIGARE infrastruktur finns det dessutom ett skriande behov av bättre kompetensförsörjning.
– Vi har fokuserat starkt på att utveckla vårt samarbete med högskolan i Halmstad, men det vore spännande att även rikta blicken norrut mot exempelvis Chalmers eller Göteborgs universitet, säger Per Svensson.
ANN-CHARLOTTE STENKIL KONSTATERAR i sin tur att Varberg har en kompetensfördel med Campus.
– Vi har ett framgångsrikt samarbete mellan Campus och näringslivet, på en rad olika sätt. Näringslivet är inblandat i kursplanering och företag tar emot praktikanter, säger Ann-charlotte Stenkil.
STUDENTERNA PÅ CAMPUS kommer dock inte bara företagen till nytta.
– Studenterna är en liten guldgruva när det gäller att komma med kreativa och roliga idéer kring exempelvis destinationsutveckling, säger Anncharlotte Stenkil.
Att en kommun upplevs som rolig är för övrigt också en konkurrensfördel. Skall man tro utgå från professor Mellander vore ”Landets kuligaste kommun” kanske än bättre slogan än ”bästa livsplatsen” eller ”kreativ mittpunkt”.
Det finns också skäl att höja ett varningens finger – för när kommuner skall locka med skoj kan det bli dyrt för skattebetalarna. Den arenafeber som drabbat många svenska kommuner har i många fall lett rätt in i en lyxfälla. Så hur bör man göra?
BÄSTA RECEPTET BORDE vara att undvika löften om att bekosta kalasen, men ha en öppen och tolerant attityd till dem som vill driva verksamhet. Och kom ihåg att vissa detaljer spelar roll.
EFTER ETT ÅTERFALL av strikthet beslöt Göteborg i år äntligen att stadens krogar skall få ha öppet till klockan fem även på fredagar. Men hur står det till i Varberg och Falkenberg? Tror man kanske att hallänningar tål nattlivet sämre än storstadbor?
DEN UPPFATTNINGEN HAR inte Per Svensson (S).
– Vill något nöjesställe ha öppet längre och det finns efterfrågan är jag öppen för det, säger han.
Så skall det låta. Inget kan sänka en stads rykte som stelbenthet och förbudsiver. Låt folk få dansa tills solen går opp. Låt uteserveringar få kreativ design. Låt parker bjuda in till många nöjen. Ge torghandlare goda förutsättningar – för att ta några exempel på där planeringsivern gått för långt.