Skolsystem ställer barn åt sidan

Jag besöker många skolor runt om i landet, särskolor, resursskolor och ”vanliga skolor”. Det finns riktigt goda exempel, men sanningen är att dessa är väldigt få undantag. Det vanliga är att barn ställs åt sidan av systemet. Ingen vill det men effekten blir så. Målet för den svenska skolan är ”En skola för alla”. Redskapet som skall skapa detta är inkludering. Uppfylls målet? Fungerar redskapet?

BEGREPPET INKLUDERING AV alla barn signalerar att skolan både kan och skall anpassa sig till att barn är olika och har rätt att vara olika. Tanken är att alla barn har samma förmåga att vara delaktiga och att alla kan bli sina bästa jag inom samma ramar och i samma former. Effekten är förödande exempelvis för barn med neuropsykiatriska, kognitiva eller intellektuella. funktionsnedsättningar

VI BEHÖVER SJÄLVKLART ha mer inkludering men idag ställer vi barn åt sidan. Skolans egen målsättning skapar ”hemmasittare”. Man kan inte behandla alla barn likadant. De är individer precis som vi vuxna. Unika och olika. Annorlunda och lika. ”En inkluderande skola för alla” används ledsamt nog för att rättfärdiggöra exkludering genom att alla barn skall tvingas följa samma undervisningsmall, vistas i samma, ofta stökiga, undervisningsmiljö och i samma stora grupper. Det går inte heller att skaka av sig misstanken att ordet inkludering används för ekonomiska besparingar.

RESURSSKOLOR STÄNGS, SKOLOR byggs större och större och lärmiljöerna blir mer otillgängliga för barn med särskilda behov. Särskolans betyg är konstruerade för att inte gälla för något. Det är inte meningen att dessa barn skall göra något annat är daglig verksamhet i sina liv. Detta är kanske det värsta exemplet på sveket mot våra barn. Inget barn väljer att bli hemmasittare, skolan tvingar dem till det Inget barn väljer att bli hemmasittare, skolan tvingar dem till det

VI LIBERALER HAR en inkluderande skolpolitik. Vi menar allvar med ”En skola för alla”. Denna politik sätter alla barn fokus, som individer, där det givna målet är att i bli sina allra bästa jag efter sina förutsättningar. Vi lägger nu fram en rad skarpa förslag som sätter barnens behov och rätt till utbildning i blixtbelysning. Så länge den svenska skolan inte förmår att erbjuda individuella lösningar som på riktigt ger alla chansen måste det finns andra skolalternativ att tillgå. Liberala krav på ordning och reda, lärare med ökad status, mobilfrihet, fokus på kunskap och längre skolgång är att ge alla barn chanser till klassresor. Att ställa krav är att bry sig är en gammal fin liberal slogan som är viktigare än på länge. Frihet måste försvaras och det gäller barns rätt till utbildning och frihet att leva sina liv också.

Inget barn väljer att bli hemmasittare, skolan tvingar dem till det och det är fullkomligt oacceptabelt.