Sverige – ett B-lag i EU?

För drygt två veckor sedan presenterade Eu-kommissionen sitt nya förslag för EU:S budget de kommande åren. Budgeten är egentligen riktningen för unionens utveckling de kommande åren. Svaret är den stora frågan: Vad ska EU göra? DE SENASTE ÅREN har EU:S medlemmar insett att ökade satsningar på både gemensamt migrationssystem med stärkta gränskontroller och ökat försvarssamarbete är nödvändiga för att uppnå stabilitet i en orolig omvärld. Det vill säga att det är ett bra tillfälle att styra om resurser och arbete från snusförbud och annan onödig detaljreglering till ett EU som faktiskt kan göra skillnad för internationell stabilitet och förbättra klimatet.

Det är här som den svenska Eu-debatten hamnar för enkelspårig. Regeringen lovar att Sverige ska vara snålast i EU. När den synen satt sig är en mer nyanserad åsikt svår att ro hem. Problemet blir att alla sätter likhetstecken mellan mer till pengar till EU med mer pengar som slösas bort på byråkrati.

Sverige, som ett litet och exportberoende land, är ett av de länder som tjänar mest på Eu-samarbetet. När vi får tillgång till en enorm inre marknad och en mängd frihandelsavtal kan våra företag sälja sina varor till många fler. Hade vi stått ensamma hade vi bara kunnat drömma om de här möjligheterna. Utan den ekonomiska utveckling Eu-medlemskapet ger oss hade vi inte haft den välfärd vi har idag.

EU MÅSTE SJÄLVKLART dra ner på kostnaderna. När britterna lämnar så skapas ett hål på omkring 150 miljarder kronor. Då är det inte rimligt att fortsätta i samma hjulspår. Precis som på hemmaplan och i privatlivet så behöver man prioritera. Problemet är att många verkar tycka att bönderna och folk i glesbygden ska betala allt. Det är sant att de Eu-stöd som finns för jordbruket och landsbygdsregionerna behöver reformeras, men en kraftig minskning över en natt kommer leda till en mycket svår ekonomisk situation för bönder och minskade investeringar i stora delar av EU som ligger långt bort från de större städerna.

ATT ONYANSERAT SÄGA att bönderna och landsbygden ska betala priset av att Storbritannien lämnar och samtidigt vägra betala de satsningar man har kommit överens om att EU ska göra är faktiskt oansvarigt. Och det gör Sverige till ett B-lag i Eu-sammanhang. Självklart ska man skära bort det som förlöjligar Eu-samarbetet. Exempelvis flyttkarusellen mellan Bryssel och Strasbourg och gratis tågluffarkort till ungdomar. Även den så kallade Globaliseringsfonden, som ger pengar till respektive lands arbetsförmedlingar för att finansiera sådant som redan åligger dem, kan enkelt tas bort. Men att kallt proklamera att Sverige ska vara snålast i Europa placerar Sverige på avbytarbänken och vi får glatt titta på när andra bestämmer vägen framåt.