Akut insats krävs mot ungas ohälsa

Den svenska psykvården räcker inte till – samtidigt som den psykiska ohälsan bland unga ökar snabbt. Men med stärkt elevhälsa och kunskap om psykisk ohälsa i läroplanen kan utvecklingen vändas, enligt de unga själva.

I en statlig utredning om hur den psykiska hälsan kan förbättras har unga själva tillfrågats. Deras förslag spänner från obligatoriska samtal med elevhälsan varje termin till fler fältassistenter och en slags fritidsgårdar för unga vuxna som ska erbjuda samtalsstöd – utan diagnos och väntetider.

– DET ÄR så himla mycket som behövs. Men jag skulle säga att en stor och viktig grej är elevhälsan, säger Matilda på organisationen Maskrosbarn.

– De flesta ungdomar spenderar majoriteten av sin tid i gymnasiet och möter där också psykisk ohälsa för första gången. Det är viktigt att elevhälsan finns där för eleverna och att det ska bli mer naturligt att gå dit, säger Sandra Pernkrans på Sveriges Elevkårer.

Viktigt är också att kunskap om psykisk hälsa blir en del av läroplanen, framhåller Jaqueline Stål från organisationen Tilia.

– För att om vi inte får ord för det kan vi inte heller förklara det, och kan vi inte förklara det kan vi inte be om hjälp, säger hon.

ALLA TRE HAR varit med och tagit fram förslagen i utredningen. Dessa ses som en slags beställning som utredaren Kerstin Evelius därefter arbetat fram olika uppdrag utifrån.

– Vi vet att år 2030 kommer psykisk ohälsa att gå om alla andra ohälsotillstånd som den största samhällsutmaningen. Vill vi möta det måste vi vidta åtgärder nu, säger Kerstin Evelius.

Enligt socialminister Annika Strandhäll (S) innehåller utredningen flera spännande idéer.

– Jag känner spontant att jag är väldigt intresserad av de förslag som läggs inom elevhälsan, säger Annika Strandhäll.

Avgörande är att på ett tidigt stadium fånga in unga som känner press och stress och har psykiska problem, anser hon.

– Det som slagit mig är att psykisk ohälsa debuterar före 15 eller 20 års ålder i tre fjärdedelar av fallen, säger Strandhäll.

MEN FRÅN OPPOSITIONEN kommer kritik. Centerpartiet tror inte att förslagen kommer att innebära någon dramatisk skillnad för unga som är drabbade.

– Här har utvecklingen gått åt helt fel håll under flera år och så kommer det en liten bukett med förslag på åtgärder. Det är möjligt att en del av det här kommer att ha effekt, men man gör ju inget åt de bakomliggande strukturella problemen, säger Anders W Jonsson, sjukvårdspolitisk talesperson för C.

– Det mest akuta handlar om köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, som har trefaldigats. Helt oacceptabelt, säger han.