En svartsjuk katt som försökte röja mig ur vägen

Många gånger har jag fått mitt hjärta krossat, men den som gått hårdast åt det är ändå mitt första barn. Barnet jag och Andreas adopterade redan vårt första år tillsammans. Den lilla rödhåriga kattflickan Laser Kraft.

Både jag och Andreas är kattmänniskor och led av gravt kattlängt när vi träffades. Så jag flyttade helt enkelt hem till honom för att vi skulle kunna skaffa ett fyrbent kärleksbarn tillsammans. Väntan på att den lilla kattrackaren skulle bli gammal nog att lämna sin kattmamma och komma hem till sin riktiga mamma (jag) var lång och plågsam.

MEN DET BLEV inte riktigt som vi hade tänkt oss. Fastän jag var helt fulladdad av kärlek så ville Laser inte spela rollen som vårt barn. Hon blev kär i Andreas och försökte göra sig av med mig. Jo, det är sant. En svartsjuk katt som försökte röja mig ur vägen.

Till en början var det inget särskilt underligt. Katten föredrog helt enkelt Andreas. Hon låg i hans knä i soffan och sov bredvid honom i sängen. Jag dög om han inte var där. Men jag var beredd att ge henne tid, jag älskade henne ändå villkorslöst.

EN NATT VAKNADE jag av att det blev varmt i sängen. JAG KISSADE NER MIG! Jag hade fått en stroke, något var fel! Jag smällde upp ögonen och i dunklet kunde jag se konturerna av en katt sitta på mig och stirra. Katt-aset hade kissat på mitt kön! Aldrig tidigare har jag känt mig så kränkt och så sjukt förnedrad. I min egen säng klockan fyra på morgonen.

”Vi läste kattböcker, pratade med veterinärer och googlade, men inget hjälpte.”