Snåriga regler för husbilar
Diskussionerna om vad som gäller på ställplatser och regler kring fricamping med husbilar och husvagnar går varma så här års. Vi reder ut de vanligaste frågorna.
CAMPING:
Husbilarna blir allt fler på våra vägar och i samband med att antalet stiger ökar också jakten på bra ställen att övernatta. Campingplatser i all ära, men många husbilsägare ratar den traditionella campingplatsen för en ställplats eller fricamping, framförallt för att få större frihet eller närmare till sevärdheter och liknande.
Till att börja med kan det vara bra att veta att det inte finns något fordonsslag som heter husbil, utan de husbilar som rullar på svenska vägar är vanligen personbil klass 2 eller lastbilar, antingen lätta eller tunga. Det vanligaste är att de är personbilklassade.
DET ÄR INTE alltid helt enkelt att förstå vad som gäller när man är ny i husbilsvärlden, men en del lagar är bra att ha koll på.
Vi börjar med fricampingen. Den styrs i huvudsak av två olika regelverk: terrängkörningslagen och allemansrätten.
I Sverige är det i princip alltid förbjudet att köra i terräng med motordrivna fordon (förutom för
jordbruks- och skogsbruksändamål) och det innefattar förstås även husbilar och ekipage med husvagnar. Undantag finns när marken är snötäckt och dessa definieras i lagen.
Som terräng räknas i stort sett all naturmark som inte är väg, till exempel stränder, hagar och gräsmattor. Lagen gäller även markägaren själv.
DET FINNS DOCK en möjlighet att tillfälligt få parkera bilen i direkt anslutning till vägen.
– Det betyder i princip att du kan stå där man kan rasta, till exempel rastplatser eller där du kan köra av vägen, under förutsättning att det inte skadar natur och mark, säger John Wigg på Naturvårdsverket.
Sedan har vi allemansrätten, som ger rätt att campa något eller några dygn på mark som inte används för jordbruk och som inte ligger för nära bostadshus. Det betyder att du har rätt att campa även med husbil eller husvagn, under förutsättning att du inte bryter mot terrängkörningslagen.
Eftersom en husbil stör betydligt mer än till exempel ett tält rekommenderar Naturvårdsverket att man visar extra stor hänsyn.
– Små skogsvägar och liknande har ofta privata ägare och då är det bästa att be markägaren om lov, säger John Wigg.
Mark och vägar som inte är privata regleras genom lokala föreskrifter. Därför kan det vara tillåtet att köra bil på Mellbystrand, men inte på andra stränder. Men vanliga parkeringar och rastplatser då?
– På rastplatser och skyltade parkeringar är det tillåtet att stå i högst 24 timmar på vardagar. På helger kan man för det mesta stå till nästkommande vardag. Om andra, lokala, trafikföreskrifter säger något annat skall tilläggsskyltning finnas som talar om exakt vad som gäller.
IBLAND ÄR PARKERINGAR och rastplatser skyltade med att camping är förbjuden och här går åsikterna isär om vad det egentligen betyder. Att man inte kan slå upp ett tält är glasklart, men om man parkerar en bil och sedan sover där över natten, utan att ställa något utanför, är det camping eller parkering (juridiskt finns ingen exakt definition på vad camping är)?
– Där vi har den skyltningen handlar det om att vi vill att rastplatsen skall användas till det som är grundtanken med platserna, alltså att vila en stund innan man kör vidare, eller kanske sova en natt för att sedan köra igen, säger Katarina Wolffram på Trafikverket, som driver ungefär 350 rastplatser i Sverige.
På Trafikverkets rastplatser finns det dessutom ofta möjlighet att tömma lösa latrintankar och även tillgång till toaletter. Även om tanken inte är att man skall övernatta, gäller förstås 24-timmarsregeln även här. Vill man stå längre än så krävs tillstånd.
På några ställen i Sverige, till exempel, på Gotland, finns det en lokal ordningsstadga som säger att det är förbjudet att övernatta i din bil om den står parkerad på en allmän parkering.
NÄR DET GÄLLER ställplatser är det lite snårigare. I Sverige finns nämligen ingen enhetlig definition på ställplats. I grunden är det en uppställningsplats, eller parkering, särskilt avsedd för husbilar. På en del tillåts även husvagnar.
Det är upp till ställplatsägaren att bestämma vilka regler som gäller. På vissa erbjuds inget annat än en uppställningsplats, på andra finns tillgång till både toalett, dusch och latrintömning.
Kostnaderna och reglerna varierar ordentligt. Vissa ställen är gratis att stå på och utgörs kanske bara av en grus- eller asfaltplan. Är det gratis brukar det, i princip, inte erbjudas någon service. Andra platser börjar närma sig vanliga campingplatser både i pris och service och vissa går att boka i förväg.
Får man ta ut möbler? Fälla ut markisen? Stanna en hel helg?
Vad som är okej på en ställplats avgörs helt och hållet av ägaren, som också är den som avgör om det skall gå att boka plats i förväg.
”Små skogsvägar och liknande har ofta privata ägare och då är det bästa att be markägaren om lov”
JOHN WIGG, Naturvårdsverket