Förstelärare utses för att utveckla
I Varberg och Falkenberg finns sammanlagt 155 förstelärare. Vem som får uppdraget styrs av vilka områden som behöver utvecklas.
Förstelärartjänsterna infördes för cirka fem år sedan med syfte att skapa möjlighet för lärare att göra karriär och få en högre lön. Förhoppningen var att läraryrket skulle bli mer attraktivt. Statliga pengar har avsatts för satsningen men exakt hur upplägget ska se ut får kommunerna bestämma. Till en början räckte pengarna bara till några få och i Varberg gjordes då en så kallad central tillsättning. Förvaltningen utsåg tillsammans med rektorer och fackliga företrädare vilka som skulle bli förstelärare. Från juni 2017 har Varbergs kommun, som i dag har 94 förstelärare, förändrat hur uttagningen av förstelärare går till.
– Nu utser rektorerna förstelärarna och uppdragen utgår från varje skolas utvecklingsplan. Om en skola till exempel behöver utveckla undervisningen med fokus på läs- och skrivutveckling kommer en lärare med den kompetensen att få bli förstelärare under uppdragsperioden, säger Maria Wirén, utvecklingschef barn- och utbildningsförvaltningen.
LIKNANDE TILLVÄGAGÅNGSÄTT sker i Falkenberg som i nuläget har 61 förstelärare. Skillnaden är att här är det förvaltningschefen som skriver på avtalet, berättar Heléne Malmström, verksamhetschef på barnoch utbildningsförvaltningen.
– Men det sker i ett tätt samarbete med rektorerna. Vi försöker fördela förstelärartjänsterna i alla delar av kommunen och på alla nivåer i skolan. I sådana fall där en rektor inte får anställa en förstelärare kan det alltså handla om att vi vill ha en större spridning på tjänsterna, säger hon.
Både i Falkenberg och Varberg utses förstelärarna för tre år i taget. Något som fått kritik.
– I vilket annat yrke är en befordran tidsbegränsad, säger Linn Silverby, ordförande i Lärarnas Riksförbund i Varberg.
LÄRARFÖRBUNDET i Falkenberg föreslår att tidsbegränsningen bör ändras till en prövotid på ett år för att sedan gå över till en fast tjänst. Men från förvaltningens håll menar man att en treårsperiod är att föredra.
– Var tredje år kommer vi se över vilka förbättringsuppdrag och utvecklingsbehov vi har. Vill man då som förstelärare arbeta i den utvecklingsinriktningen så får man meddela att man vill fortsätta. Men det finns säkert också förstelärare som inte vill. Samtidigt får rektorerna chans att utvärdera om försteläraren har arbetat efter sina uppdrag eller inte, säger Heléne Malmström.
SAMTLIGA FÖRSTELÄRARE i Varberg har förutsättningar motsvarande 10 procent av arbetstiden för uppdraget. De har gemensam schemafri tid varje vecka för att möjliggöra nätverksarbete och gemensam kompetensutveckling. I Falkenberg kommer varje lärare överens med rektorer om hur uppdraget ska se ut. En fråga som lyfts från fackligt håll är att tydligheten kring uppdraget måste bli bättre – något som Heléne Malmström har förståelse för.
– Jag kan förstå det eftersom det från början såg så olika ut. En del skolor gick i gång stenhårt på uppdraget medan andra famlade lite mer. I dag träffas förstelärarna tre gånger per termin på kommunnivå och pratar gemensamma frågor, säger hon och fortsätter:
– I grunden handlar det om att man ska använda sig av bra metoder i klassrummet och göra genomtänkta satsningar som utvecklar eleverna. Vi vill inte att man ska undervisa mindre än tidigare. Många tänker nog att det är någon form av skolledartjänst eller generell samordnare men det tänker vi inte alls. Man har fått jobbet för att man är en framgångsrik pedagog som kan förankra forskning i det man gör.