Politiska motståndare på samma spår
FALKENBERG: CENTERPARTIST OCH SOCIALDEMOKRAT ENIGA OM DRAGNING
FALKENBERG: Östen Nilsson( C) och Hans-inge Sjögren( S) var delaktiga i dubbelspårs utvecklingen. Och trots olika partier varde helt eniga.
Östen Nilsson och Hans-inge Sjögren var på samma spår om järnvägen, trots att de tillhör olika partier. ”Det gäller att ta beslut, annars går man inte framåt”, säger Hans- Inge Sjögren. DUBBELSPÅRET
HN granskar turerna som ledde fram till dubbelspåret utanför Falkenberg. Det här är del två.
Frågan om dubbelspårets dragning är en segdragen historia. Det vet inte minst Östen Nilsson (C) och Hans- Inge Sjögren (S). De var i allra högsta grad delaktiga i kommunens utveckling, inte minst när det gäller dubbelspåret. De hade båda, vid olika tidpunkter, den högsta politiska posten i Falkenbergs kommun som ordförande i kommunstyrelsen. För Hans-inge Sjögrens del innebar det från 1995 till 1998. Östen Nilsson satt betydligt längre, från 1986 till 2002.
Det är en gedigen politisk erfarenhet som sitter samlad på verandan till Östen Nilssons hem i Eftra. Från husets framsida ser man både motorvägen och dubbelspåret som ger avtryck i landskapet. Östen Nilsson har varit med om att ta beslut om båda projekten som kom att påverka honom både som privatperson och politiker.
– Man måste förstå att en enskild person kan bli irriterad på besluten. Om samhället ska utvecklas så måste någon säga ”såhär gör vi”, annars blir det inget gjort. Det gäller att våga ta kritiken, säger Östen Nilsson som var den ende i familjen och grannskapet som tyckte att dubbelspåret och motorvägen fick en bra placering, ur samhällssynpunkt.
VARKEN ÖSTEN NILSSON eller Hansinge Sjögren tvivlar på att dragningen var den rätta. Det alternativ, Falkenbergsmodellen, som först togs fram och som innebar ett dubbelspår utanför stan och ett spår till gamla stationen, tyckte ingen av dem var en bra modell.
– Det var en kompromisshistoria som inte hade någon framtid. Det konstaterade vi rätt snabbt, minns Hans- Inge Sjögren.
Numera ses de före detta kommunråden inte så ofta, men det fanns en tid när deras åsikter stångades mot varandra dagligen. Men
när det gällde dubbelspåret var de överens.
– Det går inte att hålla på med partipolitik när det gäller så långsiktiga satsningar. Man måste försöka samla sig. Det gick rätt bra, säger Hans-inge Sjögren. Östen Nilsson håller med: – Det fanns olika uppfattning inom våra respektive partier men Hans- Inge och jag var överens om dubbelspåret, hela vägen. Men det var många som inte älskade oss.
– Vid varje val var det alltid någon som tog upp dubbelspåret, trots att beslutet var taget långt tidigare. Jag förklarade oändligt många gånger att jag inte kunde påverka dragningen. Men jag blev inte trodd, minns Hans-inge Sjögren.
SAMARBETET MED Banverket flöt på utan större problem. Meningarna gick så klart isär ibland. Till exempel när det gäller stationens utformning.
– Vi tänkte ju oss ett stationshus, men Banverket förklarade att det skulle bli en perrong och på sin höjd en klockstapel, minns Hansinge Sjögren.
Men tack vare kommunens tjänstemäns sätt att sköta förhandlingarna gav Banverket med sig och resultatet har alla tågresenärer sett.
– Tjänstemännen gjorde ett jättebra jobb, säger Östen Nilsson.
NÄR TRAFIKEN VÄL var i gång tystnade kritiken. Inget av de båda före detta kommunråden är flitiga tågåkare, men de är nöjda med att järnvägen hamnade där den hamnade.
– Jag var bara tveksam om en sak. Jag var orolig för att äldre resenärer som var ute sent på kvällarna skulle känna sig otrygga på stationen. Därför föreslog jag att brandstationen som är bemannad dygnet runt skulle ligga där. Men det blev inget med det, minns Östen Nilsson.
– Vi löste aldrig industrispåret. Man kan ju fundera över om det är bra eller dåligt, säger Hans-inge Sjögren.