Tolv år av väntan är äntligen över
Midsommardagen 2006. Något påverkade av gårdagens festligheter gjorde vi oss redo för en svensk åttondelsfinal. Mot Tyskland.
Det var ju inget konstigt. Sverige gjorde sitt fjärde VM av senast fem möjliga. Och att man gick vidare från gruppen, ja det var vi vana vid.
Tolv år senare har ingen sett Sverige spela en Vm-match sedan Lukas Podolski avgjorde den åttondelsfinalen innan ens alla bakrustunga svenskar lyckats masa sig upp ur sängen. När Henrik Larsson missade sin straff i den andra halvleken trodde vi nog inte att han skulle ha hunnit träna Falkenbergs FF i Allsvenskan innan det var dags för en ny svensk Vm-match.
TOLV ÅR SENARE har VM blivit en politisk arena modell större. Många är de experter som tippar Ryssland vidare ur sin svaga grupp. Inte för att Ryssland gjort någon prestation de senaste åren som motiverar tipset. Utan för att Ryssland är Ryssland i Ryssland. Och självklart vinner hemmanationen premiären mot Saudiarabien.
Tolv år senare kommer favoriterna fortfarande från samma länder, med undantag för att Holland har blivit Belgien. Själv trodde jag på spanjorerna, i alla fall fram till igår. Att sparka en förbundskapten två dagar före VM mot spelarnas önskan, det är nog en av de sämre förberedelserna i Vm-historien. Nu vinner väl brassarna.
TOLV ÅR SENARE kan Lionel Messi till slut föra sitt Argentina till det där Vm-guldet som gör att tvivlarna till hans historiska fotbollsstatus blir ännu färre. Eller blir det den evige antagonisten Cristiano Ronaldo som får sista ordet? De båda var ju med redan för, just det, tolv år sedan.
Tolv år senare har vi ingen svensk tränare i något annat landslag än det svenska. ”Svennis” tid på den stora scenen är nog över och ”Lasse Lava” valde att lämna Island för vårt västra grannland. Inte för att det kunde stoppa det isländska fotbollsundret. Men nu måste det väl ändå vara slut på det roliga för Island?
saknar vi svenska domarrepresentanter i fotbolls-vm. Jonas Eriksson och hans team petades och det kan nog dröja några år innan någon svensk rättsskipare fajtas om de allra tyngsta uppdragen igen.
Tolv år senare finns det ingen spelare i den svenska truppen som tidigare klivit ut på en Vm-arena. På midsommardagen gör de entré för andra gången. Mot Tyskland.
DET ÄR LIKA nytt för dem som för de 10-åringar som inte vet om att de drömmer om en sommar likt 1994. Låt dem inte vakna upp. För även om vi aldrig hittade något guld i USA så kan det väl få bli en och annan rubel i Ryssland.