Nu blir barnkonventionen lag – trots kritik
Barnkonventionen förs in i svensk lag – något som stärker barns rättigheter, anser förespråkarna. Men kritikerna varnar för att det inte blir någon skillnad alls. – Om man vill vara elak skulle man kunna säga att det är en skenhandling, säger Olof Beckman, folkrättsexpert.
Riksdagen har antagit regeringens förslag att införa barnkonventionen i svensk lag. Regeringen hoppas därmed att man nu får ett skarpare verktyg för att tillgodose barns rättigheter.
Men många jurister har tidigare kritiserat förslaget, inklusive Lagrådet som avstyrkt det. Skälen är bland annat att de flesta av konventionens artiklar är för otydliga och inte utformade så att de passar att direkt praktisera i enskilda fall.
– Sättet man gör det på är olämpligt. Man riskerar att ställa till problem mer än man löser problem, säger Olof Beckman, lektor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet.
De skäl som framförts för att göra barnkonventionen till lag håller inte, enligt Beckman. Sverige har sagts brista på rättsområden som barn i asylprocess och barn som utsatts för våld i familjen. I konventionen saknas dock tillämpliga regler kring detta som inte redan finns i svensk lag, säger han.
– Svensk lag ger redan i stort barn ett starkare rättsligt skydd än vad barnkonventionen gör, säger Olof Beckman.
HAN ÄR KRITISK till att Sverige valt att inkorporera konventionen, alltså att hela konventionen tas in i den nationella lagstiftningen, i stället för att nationella lagar ändras och anpassas till konventionens bestämmelser.
En tydlig risk han ser är att regeringen lägger över ansvaret att tolka konventionstexterna på dem som jobbar närmast barnen.
– Barnkonventionen är inte en lättillämplig text. Det kommer att bli problem längst ut i tilllämpningskedjan – i socialtjänst, sjukvård, skola och polis. Det är ju de som faktiskt gör något för barn, säger Olof Beckman.
Att detta skulle vara det bästa för barnen är långt ifrån säkert, anser han.
– Väldigt mycket av rättigheternas förverkligande handlar om jättesorgligt, tråkigt, hårt vardagsarbete med tuffa prioriteringar och att se till att pengarna hamnar på rätt ställe och att det finns människor som faktiskt kan jobba, säger Beckman.
ÄVEN KAMMARRÄTTEN i Stockholm är kritisk.
– Vi anser inte att vi kan se hur den kommer att slå. Man har inkorporerat barnkonventionen i Norge men jag kan inte utläsa att det haft något särskilt genomslag där. Om utgångspunkten är att stärka barns rättsställning så tycker vi inte att det här är det bästa sättet, säger kammarrättspresident Thomas Rolén.
Resultatet riskerar att bli både oförutsägbart och rättsosäkert, säger han. Till skillnad från Europakonventionen finns ingen överstatlig domstol som kan uttolka vad artiklarna egentligen innebär.
– Här finns inget sådant. Var och en kommer att göra på sitt sätt, säger Thomas Rolén.
MEN TROTS KRITIKEN har lagförslaget fått grönt ljus i riksdagen. Förslaget stöddes av Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Beslutet splittrade därmed Alliansen. Centerpartiet, Moderaterna och Sverigedemokraterna röstade mot. De varnar för att det innebär att domstolar måste tolka islamsk rätt. Anledningen är att konventionen som exempel på att ta hand om barn nämner begreppet kafalah, som är ett islamskt juridiskt begrepp som används för att säkerställa skydd för föräldralösa och övergivna barn. Det skiljer sig från adoption i västerländsk mening bland annat genom att barnen inte får familjens namn eller automatisk arvsrätt.
Moderaterna och Centern vill i stället att barns rätt förstärks genom ett utbyggt grundlagsskydd
Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2020.