Gamle roddfantomen Hasse Svensson har varit på hembesök i Falkenberg. Sedan 18 år tillbaka bor han i Portland, USA.
RODD: DEN FORNE FANBÄRAREN HEMMA PÅ BESÖK
– Jag fick faktiskt erbjudande om bloddopning 1977, avslöjar Hans Svensson, hemma på kortvisit.
– Då var det tillåtet, nu laborerar man med andra varianter, som höghöjdshus, säger Hasse och skakar på huvudet.
Han gillade det inte då och inte heller nu. När han rodde som aktivast, fanns fortfarande den statskontrollerade och -planerade dopningen i öststatsländerna.
– Vi tävlade väl inte på samma villkor, men jag sa nej till bloddopningen, säger Hasse.
Det kanske kostade honom en och annan mästerskapsmedalj.
DET ÄR LÅNGT mellan besöken i Falkenberg. Och när det sker, så är möteskalendern fulltecknad.
Fast Hans Svensson vet att göra sina prioriteringar. Överst på listan står mamma Elsa. Men det blir tid för gamla roddkamrater också. I år var det en återträff med gänget som rodde en juniorfyra på EM.
– Några av dem hade jag inte sett på fyrtio år. Vi tog en stilla roddtur på havet utanför Varberg och käkade sedan tillsammans med roddare från VRK. Det var mycket trevligt.
Den förre mästerroddaren från Falkenberg är bosatt i USA sedan arton år tillbaka.
Först var det i Kalifornien. Nu är hemadressen Lake Oswego, utanför Portland i Oregon.
– Vi har grabbarna i närheten också, säger Hasse, som fortfarande är tillsammans med sin Laura, även om det tog tre giftermål och två skilsmässor innan de insåg att de hörde ihop.
Grabbarna heter Shawn och Ryan. Och nu finns det barnbarn med i bilen, så farfar Hasse förväntas träda i aktion med barnpassning.
– Inga problem, jag älskar det, säger han.
DET VAR TRE år sedan Hans Svensson var hemma senast. Nu träffar vi honom på ”hemmaplan”, i Falkenbergs RK:S klubblokal.
Vi vandrar runt i lokaliteterna, tar bilder på Hasse i roddbassängen, fast han får ta det lugnt med trycket. Menisken är nyopererad.
I båtrummet tronar en mäktig, sprillans nya, åtta i mitten.
– Den kostar runt 400 000 kronor, säger Hasse när han visar runt bland båttyperna. Där finns också hans gamla singelbåt från när det begav sig.
En av de längsta singelbåtarna som har tillverkats, för att ge plats och Hasses rejäla kroppshydda.
– Men kolla på de här, säger Hasse och pekar på de nyare varianterna. Det har hänt mycket i materialutvecklingen.
Han har en roddmaskin hemma i garaget i Lake Oswego.
– Jag måste hålla igång. Med en 60-tums teve och en massa Youtube-klipp om rodd känns träningspassen lättare.
Den maximala elitsatsningen under den aktiva karriären har dock satt sina spår.
– Det här är en sliten kropp, fick jag höra av min läkare när han opererade menisken, berättar Hasse.
– Och jag har fått göra ett antal ingrepp, på grund av oregelbunden hjärtrytm.
Det är Hans Svensson inte ensam om. Han har ett antal roddarkollegor som drabbats av samma symptom.
Roddarna kör på absolut max under ett antal minuter, där de förvänta passera smärtgränsen och ignorera att hela kroppen skriker STOPP!
– Jag har fått göra två så kallade ablationer och äter dessutom hjärtmedicin, säger Hasse.
Den kraftfulle Falkenbergsroddaren utmanade världseliten på 70- och 80-talet. Många medel, numera otillåtna, fanns till hands.
ABLATION ÄR EN behandlingsmetod mot olika typer av hjärtklappning, och kan användas när enbart behandling med läkemedel inte fungerar.
Läkaren går in med tunna sladdar till hjärtat via blodkärl i ljumsken och blockerar de elektriska signaler som orsakar besvären.
– Man får se till att sköta sig, träna med måtta. Sen vore det väl inte så dumt om jag kunna skala av ett par kilo, nu stannar vågen på runt 125 kilo, att jämföra med 105 under den aktiva karriären.
HANS SVENSSON FICK äran att bära den svenska fanan vid Os-invigningen i Los Angeles 1984.
– Jag fick en åthutning av prins Bertil, avslöjar Hasse och skrattar åt minnet.
– Damerna som bar skylten med ”Sweden” pinnade på i bra fart. Jag fick förstås hänga på, men prins Bertil tyckte det gick för fort.