Högskolan kartlägger sexreklam
Sociala medier kan ha en dämpande effekt på förekomsten av reklam som framställer personer som sexobjekt, eftersom det på nätet lätt kan spridas motstånd mot sådan reklam. Detta framgår av en delrapport i den kartläggning som Högskolan i Halmstad gör åt Diskrimineringsombudsmannen.
Nästa år har det gått tio år sedan RO (Reklamombudsmannen) instiftades för att genom självreglering inom näringslivet se till att god marknadsföringsetik följs. Regeringen vill nu veta hur väl systemet fungerat för att få bukt med könsdiskriminerande reklam – det vill säga reklam som är könsstereotyp eller sexistisk.
SENAST I MARS 2019 ska DO (Diskrimineringsombudsmannen) redovisa hur det ligger till, samt göra en bedömning av om det finns behov av utvecklad självreglering – och i så fall på vilket sätt.
DO betalar därför Högskolan i Halmstad drygt 1,6 miljoner kronor för att forskaren Jannice Käll, som är doktor i rättsvetenskap, ska göra en kartläggning av läget.
Nyligen blev hon klar med en första delredovisning som inriktar sig på vad den teknologiska och ekonomiska utvecklingen medfört för nya tendenser på reklamområdet de senaste tio åren.
JANNICE KÄLL KONSTATERAR att digitaliseringen inneburit stora förändringar för marknadsföringsindustrin, bland annat genom att konsumenterna tillbringar allt mer tid framför sociala medier. Som en följd av detta har information om konsumenten blivit hårdvaluta för att man ska kunna rikta rätt reklam till rätt målgrupp.
Den marknadsföring som anses bäst av branschen är sådan som kan smygas in och inte upplevs som reklam. Även när det står att olika inslag är sponsrade är det få som uppfattar detta. Många företag använder sig också av så kallade influencers som försöker få sina många läsare/följare att påverkas till att konsumera en viss produkt.
SÅ VID SIDAN av vanliga reklamaffischer i utemiljön, annonser i tidningar och filmsnuttar på tv finns det många andra arenor och sammanhang att förhålla sig till om man vill stoppa könsdiskriminerande reklam. Å andra sidan finns det exempel på att reklam med sexistiska eller pornografiska budskap kan uppfattas negativt hos användare på nätet.
”Generellt kan förutsättas att det likt reklam orienterad mot sexuell objektifiering även finns ett motstånd mot schabloniserad reklam. I digitala sammanhang blir det därmed sannolikt mindre attraktivt för plattformsägare att tillåta sådan marknadsföring eftersom det inverkar negativt på deras användarbas”, skriver Jannice Käll, men tillägger att det är oklart hur stort detta motstånd är hos plattformsägare.