”Granen” var Sveriges vassaste anfallsvapen
Det krävdes en videogranskning och en blivande superettan-back för att Sverige till skulle vinna ”måste-matchen” i premiären. Men jag tror ändå att Janne Anderssons gäng får vansinnigt svårt att gå vidare från gruppen. När Mexikos Hirving Lozano sänkte de regerande världsmästarna Tyskland i söndags så ändrade han förutsättningarna helt i grupp F. Plötsligt var Sverige piskat att vinna premiären mot Sydkorea. Och pressen minskade inte precis genom att Viktor Nilsson Lindelöf blev sjuk och tvingades kasta in handduken på matchdagen.
MEN JUST GÄLLANDE VNL:S frånvaro fanns ingen anledning till oro. När Sverige efter tolv års väntan klev in i ett Vm-slutspel visade sig ersättaren Pontus Jansson vara förberedd, stark och klok – och bredvid sig hade han den numera folkkäre ”Granen”. Sveriges lagkapten Andreas Granqvist, som lämnat ryska ligan och Krasnodor och efter VM kommer förstärka Helsingborgs IF, sjöng med uppumpad stolthet den svenska nationalsången innan avspark. Sedan ledde han styrkan med pondus och driv i sitt spel.
33-åringen från Påarp blandade 70-meters- löpningar (när han stoppade Tottenhams superstjärna Son Heung-min) med samspelet med Marcus Berg och framstöten efter 17 minuter. Det gjorde ju mittbacken ”Granen” närmast till Sveriges vassaste anfallsvapen – tillsammans med fyndige Viktor Claesson.
DET SVÄMMADE ÖVER av svenskar med blågula flaggor och målade ansikten i sociala medier. Och fansen slets mellan hopp och förtvivlan. Som när Marcus Berg lyckades missa med sin bredsida bara ett par meter från mållinjen. Keepern Cho Hyunwoo gjorde samtidigt en utomjordisk räddning, men förre Boisaren Jonatan Bergs bror hade ju hela högersidan av målet öppet! Sådana lägen sätter han ju nio gånger av tio i klubblaget Al Ain...
Synkningen mellan honom och Värmlandsbrodern Ola Toivonen kan man diskutera. Jag tycker inte de agerade ihop. Man ska inte alltid jämföra, men kikar man på upplagan 1994 så är det milsvid upp till Kennet Andersson och Martin Dahlins kemi i USA. De båda visste var de hade varandra i offensiva boxen – med förbundna ögon.
0–0 mot Peru och Danmark har väl skvallrat lite om att formen behöver vässas till några grader hos Berg och Toivonen.
Emil Forsberg kan man också kräva mycket mer av. Var fanns han? Sveriges i alla fall ++++-stjärna? Sundsvalls-sonen försvann ur matchen i långa, oroväckande stunder och gnällde mest kändes det som.
Vi har ju sett tidigare vad Emil har för kapacitet. Det lossnar kanske, vem vet? Men det är också som man brukar säga: ”som man tränar så spelar man”.
EN KOMPIS, SOM också är en mycket duktig tränare, har sett alla Sveriges direktsända träningar i tvsoffan och hon har klagat sig less på hur lojt det sett ut. ”Det finns inget tempo, det tävlar inte på träningarna utan bara såsar på”.
Nu vet jag att ”öppen träning” och ”stängd träning” brukar vara helt olika saker. Men svaret kanske ändå finns i hur man jobbar i det vardagliga. Det är dags att steppa upp alltså! Nu räddades Sverige av att Viktor Claesson fälldes, att domaren i efterhand videogranskade situationen och att Granqvist på Brolin-vis väntade ut målvakten.
Blågult har nu i alla fall gett sig själv chansen. Men visst lär det krävas något alldeles extra. Det lär bli åka av mot ett Tyskland som man precis rivit loss ett plåster ifrån, men framför allt geparderna från Mexiko som inte verkar veta vad handbroms är för något!
”Blågult har i alla fall gett sig själv chansen. Men visst lär det krävas något alldeles extra”