Vem är egentligen svensk?
SVENSK. Att vara svensk innebär, och kommer alltid innebära, så mycket mer än vad som ryms inuti Sverigedemokraternas ”folkhem”.
LEDARE 20/6. Sveriges andra vice talman solkade ner sitt ämbete då han sent i förra veckan kommenterade ett inlägg på Centerpartiets Facebook, rörande veckans partiledardebatt. I kommentaren skrev Söder att partiledaren Annie Lööf var rasist eftersom hon ”förringar minoritetsgruppers särställning i Sverige genom att kalla dem svenskar”. Reaktionerna lät inte vänta på sig. Landsbygdsminister Sven-erik Bucht (S) publicerade en film på Facebook där han deklarerade att Söders uttalande gjorde honom ”förbannad” och att han själv som tillhörande minoritetsgruppen tornedalingar kände sig lika mycket svensk för det. Även sametingets talman Paulus Kuoljok gick ut och kallade uttalande för ”provocerande propaganda”.
ATT LANDETS ANDRA vice talman är smått besatt av att definiera och kategorisera svensken och svenskheten är inget nytt. 2014 hamnade han i ordentligt blåsväder och ställda avgångskrav, när han påstod att samer och judar inte kunde vara svenskar såvida de inte ”assimilerades”. En jude kan alltså inte födas som svensk, eller själv välja att identifiera sig som svensk, menade han.
SÖDER FÖR ETT obegripligt resonemang. Har du en annan etnisk eller religiös bakgrund kan du inte födas som svensk i Sverige, men du kan assimileras till att bli svensk. Det är dock inte du själv som bestämmer huruvida du är från ”rätt” bakgrund och därmed kan bli svensk, inte heller när du assimilerats ”tillräckligt” för att ha gjort dig förtjänt av titeln - det gör Björn Söder och Sverigedemokraterna. Karusellen blir därmed ett virrvarr av godtycklighet, ignorans och pseudovetenskap med ett gäng Sverigedemokrater på toppen av hierarkin med domarklubban i högsta hugg.
MAN BEHÖVER INTE leta länge i historien för att se vart detta mardrömsåk leder. Tiden då politikerna delade in medborgarna i grupper. Tiden då politikerna definierade folket och fråntog folket rätten att göra detta själva. Den vägen är inget annat än ett sluttande plan som alltid lett till diskriminering och tragedi. Att dela och definiera människor är nämligen inte vad politiker ska hålla på med. Inte heller vad de med legitimitet kan basera sig politiska gärning på.
ATT VARA SVENSK innebär, och kommer alltid innebära, så mycket mer än vad som ryms inuti Sverigedemokraternas ”folkhem”. Svenskheten är såväl en etnicitet som en identitet, det ena utesluter inte det andra, och de som fortsätter försöka trycka in medborgarna i trängre ramar än så kommer finna sig försöka trycka in en rund kloss i ett fyrkantigt hål. Och om det är den svenska folksjälen som Sverigedemokraterna drömmer om är det knappast särskilt intelligent att propagera för en politik som gör det omöjligt för 20 % av medborgarna att kunna kalla sig en del av den.