Hårdare straff för brott mot demokratin

Rasistiska symboler kan förbjudas, angrepp mot blåljuspersonal straffas och straffen för brott mot förtroendevalda skärpas. Regeringen vill göra en stor översyn av lagstiftningen av brott som hotar demokratin och centrala samhällsfunktioner.

Justitie- och inrikesminister Morgan Johansson (S) presenterar flera förslag för att skärpa linjen mot dem som hotar demokratin.

Regeringen vill skärpa straffen för hot som riktas mot en politiskt förtroendevald eller en närstående till denne.

– Det finns särskilda skäl att se mer allvarligt på sådana brott, säger Johansson, och framhåller att de ofta begås för att påverka politiska beslut.

Dessutom kan hot påverka människors vilja att ta på sig politiska uppdrag och därmed demokratins möjligheter att fungera, enligt ministern.

REGERINGEN VILL KRAFTIGT höja straffen för övergrepp i rättssak, till exempel hot mot vittnen, och tillsätter inom kort en utredning för att göra det möjligt. Minimistraffet för övergrepp i rättssak bör enligt Johansson höjas från fängelse i 14 dagar till ett år.

Han vill också att straffen för mened skärps, samt meddelar att han avser föreslå en ny brottsrubricering: blåljussabotage. Brottet blåljussabotage gör det uttryckligen straffbart att angripa polis, räddningstjänst eller ambulanssjukvård. Blåljussabotage ska ge upp till fyra års fängelse, men om det är grovt lägst 2 år och högst 18 eller livstid.

VIDARE SKA DET utredas hur brottet hets mot folkgrupp definieras och hur straffen för brottet har använts.

Det handlar bland annat om hur man ska se på så kallade Tyrrunor, en symbol som används av en nu aktiv nynazistisk rörelse i Sverige.

– Vi vill se över de rasistiska symboler som används, som Tyrrunan. Hakkorset är ju förbjudet sedan tidigare, säger Morgan Johansson.

FILIPE ESTRADA, PROFESSOR i kriminologi vid Stockholms universitet, är skeptisk till förslagen.

– Jag misstänker att Morgan Johansson inte heller tror att det här gör att brottsligheten går ner utan att det handlar om att ta avstånd från någonting som man ser som väldigt allvarligt. Det blir en signalpolitik som har blivit väldigt vanlig i den här valrörelsen, säger han.