Någonstans måste överförmynderiet ta stopp
ALKOHOL. I veckan kom ett beslut som visar att staten och samhället gått ett steg för långt i sin ständiga iver att infantilisera oss konsumenter.
har alla varit där. När man sitter och tittar på favoritprogrammet efter en lång arbetsvecka och tänker att det faktiskt hade varit gott med ett glas vin - men Systembolaget har stängt. När man står och svettas över någon obskyrt maträtt som man tänkt presentera som middag till kärleken – och det står två deciliter vitt vin i receptet. När solen glassar och man är på väg till stranden – men får nöja sig med ljummen öl från butiken.
BORTSETT FRÅN ISLAMISTISKA diktaturer och en handfull högst icke-demokratiska ”demokratier” finns det ingenstans i världen där alkoholmarknaden är lika reglerad som i Sverige. Trots allt, i Sverige går det inte att få tag i en flaska vin mellan klockan 15:00 på lördag och klockan 10:00 måndag förmiddag. Det säger något om vilken nivå av paternalism vi underkastat oss.
OAVSETT VAD MAN tycker om det statliga alkoholmonopolet så kan en sak konstateras – den luckras inte upp frivilligt. Regeringens tidigare folkhälsominister Gabriel Wikström gjorde det till sin första gärning att lägga ner utredningen om gårdsförsäljning av alkohol som Alliansregeringen hade tillsatt. Den anonyma myndigheten Alkoholsortimentsnämnden har bokstavligen fått tvinga Systembolaget, sparkandes och skrikandes, till att bredda det sortiment de nu högfärdigt stoltserar med i sina reklamer. Och trots Rosengrensdomen 2007 som gav svenskar rätt att importera alkohol för eget bruk har regeringen Löfven ständigt tagit nya steg mot att göra det allt svårare för svensken att kunna ta del av den, i övriga Europa helt lagliga, distansförsäljningen.
MYCKET KAN MAN som rimlig person acceptera i folkhälsans namn. Men i veckan kom ett beslut som visar att staten och samhället gått ett steg för långt i sin ständiga iver att infantilisera oss konsumenter. I en fastslagen dom från Stockholms Tingsrätt gav rätten Konsumentombudsmannen rätt i att vinboxar formgivna som damväskor eller röda hus med vita knutar stred mot alkohollagens lydelse, om att marknadsföring av alkoholdrycker ska ske med ”särskild måttfullhet”. Konsumentombudsmannen menade att ”förpackningarna spelar på stämning och känslor. Det finns risk att barn och unga attraheras av marknadsföringen”.
ARGUMENTATIONEN TALAR SITT tydliga språk. Vi konsumenter är, oavsett ålder, varken vuxna eller mogna nog att köpa vinboxar utformade som små gulliga stugor utan att bli alkoholister. Tack gode gud att vi lever i en stat som skyddar oss mot dessa livsfarliga ting, dessa gulliga pappförpackningar. Nästa logiska steg blir ju att ta bort exempelvis kändisvinerna från hyllorna. För tänk på alla stackars damer och herrar som inte kan lägga band på sig när de blir utsatta för Per Mobergs svåra blick, Leif GW Perssons rynkade panna eller Tina Nordström leende!
VERKAR DET OSANNOLIKT? Ja. Men otroligt nog utgör denna logik fundamentet i svensk alkoholpolitik. Någonstans måste överförmynderiet få ett stop. Mitt förslag är nu