Ver Eu-stöd
viktigt att lantbrukarna hjälps åt sinsemellan och hjälper varandra när möjligheten finns och att man ser till att försöka rusta sig för de tider då förutsättningarna är sämre än förväntat.
– Det handlar också om att jordbruksföretagen ska ha en god lönsamhet och kunna bygga upp en likviditet för sådana här smällar.
EN NORMAL SVENSK skörd beräknas till cirka 5,9 miljoner ton. Men i år har torkan ställt till det rejält – skörden tros bli 20 till 30 procent mindre.
En konsekvens är att Sverige, som vanligtvis exporterar spannmål, kan tvingas bli importör.
– De senaste två månaderna har det varit väldigt torrt. Spannmålen har inte utvecklats på ett sätt som är bra för avkastningen, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef vid Lantmännen.
Kombinationen torrt och varmt är inte bra för spannmålens utveckling. Det blir inte många ax per planta och skörden brådmognar. Förutom att den är betydligt mindre än normalt finns det en stor risk för att skörden även har sämre kvalitet. Plantornas kärnor fylls inte med energi, vilket gör att de väger mindre och rymdvikten blir lägre.
– Det är som att ställa ut en blomma i 25 graders värme utan vatten, säger Mikael Jeppsson.
En annan negativ effekt är att lantbrukarna får en betydligt sämre inkomst än normalt. Dessutom tror Mikael Jeppsson att den begränsade skörden gör det mycket sannolikt att Sverige kommer att tvingas importera spannmål.
– Vanligtvis är Sverige en nettoexportör, men vi kommer inte att klara det i år.
Varifrån Sverige ska importera spannmål är oklart.
LARS ALBINSSON, lantbrukare i Fjelie utanför Lund, odlar spannmål, sockerbetor och raps. Betorna är de som har klarat sig bäst hittills, men snart behöver de också få vatten.
Han har 285 hektar fördelat på fem gårdar. Och det ser likadant ut på samtliga. Han pekar ut över ett fält.
– Detta ser grönt och fint ut. Men det är kortare och glesare än vad det borde vara. Över lag är spannmålet 20 centimeter kortare i strået och skörden är halv, så det innebär en halv intäkt, säger Lars Albinsson.
På de mer sandhaltiga fälten är det gult. Det är alldeles för tidigt. Fälten borde vara gröna. Spannmålen är brådmogna och det påverkar skörden.
– Så här borde det inte se ut förrän om ungefär tre veckor, säger Albinsson.
DET GÄLLER ÄVEN för rapsen, som han tror kommer att skördas om två veckor. Det är tre veckor tidigare än vanligt.
Lars Albinsson går ut i höstvetet. På sina ställen, där det är som torrast, når det honom bara till knät. Där det ser bra ut når det honom till höften.
Han visar upp ett annat fält där sandhalten i jorden är hög. Där är det inte ens kärnor i många av axen.
– Detta är extremt, men så här illa kan det se ut, säger han.
Senast Lars Albinsson upplevde en torka som kan mäta sig med denna var 1992.
– Men detta slår nog allt. Det har kommit 40 millimeter regn sedan sådden. Det brukar vara väsentligt mycket mer, säger han.