Att antalet bi och humlor har minskat borde uppenbart för alla
på ”Vatten och blommor hjälper inte”, 15/6.
VÄXTLIGHET. Instämmer helhjärtat med signaturen Strålningsskadad gubbes inlägg från 15/6. Kusligt är att vem som helst nu kan se att de flesta insekter är borta. För inte så länge sedan brukade man höra ett frenetiskt surrande från blommande körsbärsträd och slånbärssnår. Nu kanske man ser en enstaka humla.
ÄNNU KUSLIGARE ÄR att strålningsfrågan inte diskuteras öppet i vår ”upplysta och vetenskapliga” tidsålder, trots att den utbredda tillkomsten av artificiell strålning är den mest flagranta ändringen av vår naturliga livsmiljö. Att det ligger ett löjets skimmer över frågan vittnar om den utbredda okunskap som råder om elektromagnetiska fält, grundläggande fysik och kemi. Vissa (kanske många) vet inte ens att till exempel mobiltelefonen avger strålning och att gränsvärdena är högst otillräckliga.
I EN SVENSK översättning av Europaparlamentets resolution 1815 från 2011 med titeln ”De potentiella riskerna med elektromagnetiska fält och deras inverkan på miljön” står bland annat att den Parlamentariska församlingen rekommenderar medlemsstaterna i Europarådet att ”ompröva de nuvarande vetenskapliga normerna för exponering för elektromagnetiska fält som är satta av Internationella kommissionen för skyddet mot ickejoniserande strålning, vilka i dag har allvarliga brister.”
Europarlamentet varnar för ”Att invänta hög bevisnivå från vetenskaplig och klinisk forskning innan man går till handling för att förhindra välkända risker, kan leda till utomordentligt höga framtida kostnader av både ekonomisk och mänsklig art, såsom det en gång skedde i frågan om asbest, blyad bensin och tobak.”
Tillsammans kan vi förändra, om vi agerar nu