Oro för färre häckande rovfåglar
NYHETER: En några veckor gammal fiskgjuse ringmärks i närheten av Fegen. Men färre häckande par än tidigare år bekymrar.
Thomas Andersson, ordförande i Falkenbergs ornitologiska förening, har i 40 år ringmärkt 1 300 fiskgjusar i Fegenområdet och på andra håll i Falkenbergs kommun.
–Men det är illavarslande att flera bon har varit tomma i år, säger han.
Sverige har ett särskilt ansvar för fiskgjusen. De 4 000 häckande paren här i landet utgör så mycket som 40 procent av det totala europeiska beståndet av denna rovfågel.
– Vi har haft 12-15 par som häckat kring Fegen- och Kalvsjön, men för cirka tio år sedan började det minska. I år var det bara sex par i den trakten, säger Thomas Andersson.
Han har sin misstanke, att friluftslivet stör, att turister som till exempel ger sig ut på Fegensjön inte respekterar fågelskyddet som gör att de ska hålla minst 100 meters avstånd till stranden vid fiskgjusens bo.
UTÖVER FEGENOMRÅDET HAR det under senare år varit 7–8 häckningar i bon vid andra skogssjöar i Falkenbergs kommun.
– I bara ett enda av dem var det häckning i år, säger en bekymrad Thomas Andersson.
Orsakerna kan variera. Fiskgjusen kommer hit kring första april, efter en övervintring i Västafrika. Flyttfågelns stora prövningar är den ofta krokiga turen över ett sandstormigt Sahara och ett fågeljagande Sydeuropa. Men det fina majvädret lär också ha lockat ut människor i de halländska markerna, möjligen så att fiskgjusarna blivit störda och inte kommit till ro i sina bon.
NU ÄR DET 50 år sedan ringmärkningen av fiskgjusar drog i gång vid Fegensjön. Falkenbergaren Dan Johansson var en av initiativtagarna. Han hade en stuga i närheten och fick upp ögonen för fiskgjusarna. Andra har också engagerat sig genom åren, såsom Thomas Dahlgren som varit en av de aktivaste.
– Vi tillverkade i början bon av pinnar i talltopparna som fiskgjusarna sedan byggde på, säger 89-årige Dan Johansson som även denna dag är med ute i skogen.
– Ja, fiskgjusen ska ha en hög gammal tall med platt krona för att kunna bygga sitt rejäla bo. Men skogsbruket har gjort att det ofta saknas gamla tallar av den rätta formen, säger Thomas Andersson.
Thomas Andersson klättrar vant i tallen, åtta meter hög men en av de lättare att komma upp i med sitt generösa grenverk. ”Två ungar”, meddelar han efter att ha nått boet i toppen.
DÄRFÖR HAR MAN under åren i det här projektet byggt 80 bon, spridda över Falkenbergs och Hylte kommuner, som i varierande och skiftande utsträckning fungerat som häckningsplatser. Talltoppar har kapats. Med armeringsjärn kring toppen har man lagt grunden för de bon som fiskgjusen sedan bygger på med pinnar och växtlighet.
Hannen och honan flyttar till Afrika var för sig på hösten, tillbringar vintern åtskilda, men återförenas sedan vid häckningsplatsen, ofta i en livslång relation
tills någon av dem stryker med. En fiskgjuse kan bli 25 år.
– Det här paret har häckat här i 15 år, säger Thomas Andersson om föräldrarna till de två ungar som han just ringmärker vid en liten sjö mellan Drängsered och Fegen.
Fiskgjusen häckar vid insjöar. De tar också turer till havsbandet för att hämta fisk, även om sjöarnas fisktillgång verkar räcka till för att föda upp ungarna.
UNGEFÄR TIO PROCENT av ringarna från ringmärkningen identifieras och inrapporteras senare, i regel när fågeln påträffats död. Därmed bidrar de till den kunskap som Naturhistoriska riksmuseet samlar på sig. Men behövs verkligen ringmärkningen? Kunskapen om fiskgjusen är redan omfattande.
– Vi ringmärker endast 200 ungar per år i Sverige. Vi bör ändå klättra upp i en del bon för att se om där är döda ungar eller rötägg i bona, för att kunna följa eventuella förändringar i fågelfaunan, säger Thomas Andersson.