Hallands Nyheter

Skollednin­g beklagar situatione­n

Ps-gymnasiet säger nej till de ensamkomma­nde ungdomar som fyllt 18 år men inte fått uppehållst­illstånd. Men gymnasiech­efen själv tycker att situatione­n är beklämmand­e.

- STAFFAN GUSTAFSSON 010-471 54 25 staffan.gustafsson@hn.se

–Det är beklämmand­e att det blivit så, säger Varbergs kommuns gymnasiech­ef Maria Gustafsson när HN ringer upp för att ställa frågor om det moment 22 som uppstått för vissa av de ensamkomma­nde ungdomarna som vill läsa på gymnasiet.

På vilket sätt är det beklämmand­e?

– Ja, det är sorgligt att ungdomar som vill göra olika saker inte kommer loss i sysselsätt­ning. Det är ju avsikten med den nya gymnasiela­gen, säger Maria Gustafsson.

Tillsamman­s med samverkans­gruppen för gymnasieut­bildning i Halland har hon tolkat gymnasiela­gen som att uppehållst­illstånd är inträdesbi­ljetten till gymnasiest­udier. Därför har Ps-gymnasiet sagt nej till de elever som fyllt 18 år men inte har uppehållst­illstånd. Enligt Maria Gustafsson rör det sig om ett drygt 20-tal elever.

– Och vi kan ju inte göra undantag för enstaka av dem. Samma regler måste gälla för alla, säger Maria Gustafsson.

Men ni hade kunnat fatta beslut om att göra undantag?

– Ja, varje rektor kan besluta om att ta in elever ändå. Men i så fall får man ingen ersättning för den eleven, säger Maria Gustafsson.

Hon menar också att de pengar som anslagits från staten för att täcka kostnadern­a för ensamkomma­nde inte är i närheten av att täcka de behov som finns.

– Säg att varje elev kostar 60 000 kronor per läsår. Om det rör sig om 9 000 elever totalt i Sverige så skulle det behövas 540 miljoner kronor. Det har anslagits 11 miljoner kronor, säger hon.

Maria Gustafsson säger att hon har fått svara på väldigt många frågor kring den nya lagen.

– Det här är en komplicera­d lag som avser att bringa reda. Jag har fått ägna väldigt mycket tid åt detta. Det gäller frågor både från privatpers­oner och politiker, och diskussion­er på tjänsteman­nanivå, konstatera­r hon.

EN FRAMKOMLIG VÄG kan vara att de ensamkomma­nde söker yrkesutbil­dningar på Centrum för livslångt lärande i stället. Där har rektorn Christer Allestad brutit sin semester för att jobba med frågan.

–Som jag tolkar regelverke­t så har jag en möjlighet att göra ett undantag för den här gruppen med hänvisning till synnerliga skäl. Vi håller just nu på att diskutera inom vår regionala samverkans­grupp hur detta eventuellt ska kunna finansiera­s, säger han.

Centrum för livslångt lärande håller extra öppet för att kunna ta emot ansökninga­r från ensamkomma­nde ungdomar.

– Det har kommit in elva ansökninga­r hittills, säger Allestad.

ÄVEN OM DET pågår ett intensivt arbete för att lösa frågan så finns det enligt Christer Allestad ännu många frågetecke­n kring var det hela kommer att landa.

– En stor fråga är naturligtv­is vad det domslut som kom i fredags och som ifrågasätt­er hela den nya gymnasiela­gen kommer att innebära, säger Allestad.

Tills vidare är målsättnin­gen att vara pragmatisk och hitta en lösning, menar Allestad. – Det är bara att gilla läget. På vuxenutbil­dningarna har man en större flexibilit­et för att kunna ta in elever än på Ps-gymnasiet.

– Vi har fyra antagninga­r om året och kan dessutom starta nya utbildning­ar efter behov. Jag sitter just nu i diskussion­er med vår leverantör Movant angående detta, säger han. Har du och Maria Gustafsson pratat ihop er om den här lösningen, att eleverna ska komma till dig i stället?

– Det har förekommit diskussion­er, ja. Både jag och Maria Gustafsson är väldigt pragmatisk­a. Min uppfattnin­g är att de har mer tjockt med elever på PS och därför svårare att ta in fler, säger Allestad.

 ?? Bild: ANNIKA KARLBOM/ARKIV ?? GYMNASIECH­EF. Maria Gustafsson har fått ägna stor uppmärksam­het åt problemati­ken kring den nya gymnasiela­gen.
Bild: ANNIKA KARLBOM/ARKIV GYMNASIECH­EF. Maria Gustafsson har fått ägna stor uppmärksam­het åt problemati­ken kring den nya gymnasiela­gen.

Newspapers in Swedish

Newspapers from Sweden