Försvaret – mer än det militära
FÖRSVAR. Skogsbränderna härjar och larm slås om personalbrist. Men resurserna är uttömda.
LEDARE 17/7. Under helgen har skogsbränderna härjat i nästan varje län i hela landet. SMHI har nu utfärdat varningar för skog-, gräs- och markbränder i princip hela landet. Samtidigt har Myndigheten för samhällsskydd och beredskap kontakt med EU för att, om nödvändigt, få hit flygplan för att flygbomba bränderna. Sex helikoptrar från Norge har redan kallats in för att undsätta den hårt pressade räddningstjänsten i eldhärjade Ragunda, Jämtland.
DET ÄR DET varma vädret som ligger bakom majoriteten av dessa bränder. På flera håll i landet har människor också behövt evakueras. Trots stora insatser från räddningstjänsten, hemvärnet och frivilliga är läget är mycket ansträngt. ”Resurserna är begränsade och MSB behöver noga överväga vart de ska sättas in” förklarar Henrik Larsson, enhetschef på räddningsenheten MSB. Räddningsledaren Kenneth Eriksson (som leder släckningen av branden i Hälsingland) rapporterade i söndags stor personalbrist. Under natten till måndag kom förstärkningen i form av 25 man från hemvärnet. Men nu är resurserna slut.
tider av kris vi inser hur beroende vi är av andra. Av räddningstjänsten, av försvaret, hemvärnet och EU. Vi är starkare tillsammans, men i tider av kris behöver vi också kunna stå på våra egna ben tills hjälpen kommer. Ibland även längre än så. Den beredskapen har inte Sverige idag, och det är inget kort om skandalöst. DN avslöjade bara för någon vecka sedan att riksdagens beslut om att alla försvarets krigsförband ska öva före 2021 inte kan verkställas. Pengarna räcker inte. Om våra förband inte ens får öva kan den operativa beredskapen inte säkerhetsställas. Detta inte bara inför väpnad attack, men i händelse av sådan kris vi nu har med skogsbränderna. Försvaret är, vilket ofta glöms, mer än det militära. Försvaret och hemvärnet är essentiellt för att klara av alla typer av samhällskriser, från naturkatastrofer till militära hot.
REGERINGEN LÖFVEN HAR dock vänt dövörat till försvarets rop. Försvarets ekonomiska anslag utgör idag mindre än 1 % av BNP, lägst i Norden. Överbefälhavare Michael Bydén skriver i underlaget för nästa års försvarsbudget att 18 miljarder extra kommer behövas i anslag under de nästkommande tre åren. Om inte anger ÖB att ”tidigare planerad förmågeökning avstannar före 2020”. Även riksdagsbeslut e tomlivstids förlängning av flygvapnets Herculesplan, renovering och leveranser av fordon, avancerad ammunition och utrustning till soldater och sjömän skjuts på framtiden. Försvaret står inför en ekonomisk kris, men regeringen Löfven har ännu inte bundit sig till några nya ekonomiska nivåer. Man inför värnplikt men betalar inte notan för de kostnader som fler anställda innebär. Det är inkonsekvent och oansvarigt.
ANNAT BESKED ÄR det från borgliga partierna. Samtliga allianspartier vill ge mer pengar till försvaret än regeringen, med M och L i spetsen på 18 mer respektive 24 miljarder till 2021. En tredje armébrigad ska sättas upp på Revingehed. Hemvärnet ska bli en egen försvarsgren om 30.000 personer, vilket innebär att försvarets krigsorganisation utökar från 50.000 till minst 65.000.
VÅR DEMOKRATI ÄR värd att försvara, såväl från militära hot som från skogsbränder. Idag kan vi varken göra det ena eller andra utan akuthjälp. Förhoppningsvis får försvaret efter den 9e september en regering som inser dess värde och agerar därefter.