Klart vatten utan maneter
Att det inte verkar finnas en enda öronmanet i hela Halland behöver inte vara ett varningstecken. Tvärtom kan manetbristen göra vårt badvatten klarare och minska algblomningen.
Med undantag för en och annan brännis har Halland knappt haft en enda manet på besök i sommar. Men det är inte den enda goda nyheten med manetbristen – deras frånvaro gör att vattnet rensas från smådjur och att vattnet blir glasklart.
För alla som gillar att simma under vattnet utan att riskera att få en slemmig manet i ansiktet finns det goda nyheter. Den stora manetbristen som särskilt drabbat arten öronmanet (även känd som blåmanet) kan bidra till att vattnet blir klarare än vanligt.
Det kan tyckas självklart. Inga maneter ger klarare vatten. Men det här handlar om plankton.
ÖRONMANETEN, som många andra vattenlevande djur, äter djurplankton. Djurplankton äter i sin tur växtplankton. Men om det inte finns några maneter som kan äta djurplankton så blir det kvar fler djurplankton som kan äta upp växtplankton.
Det gör att vattnet får mindre algblomning och blir klarare och mer genomskinligt.
– Få maneter är inte nödvändigtvis ett tecken på att ekosystemet mår dåligt. Däremot kan förekomsten av många maneter tyda på att något är lite knasigt, säger Peter Tiselius, professor i marinekologi på Göteborgs universitet.
Man kan tro att det är det varma vattnet som fått öronmaneterna att undvika våra kustvatten i sommar. Men enligt Peter Tiselius är just den arten av manet inte särskilt brydd när det kommer till temperatur.
I stället kan avsaknaden av maneter bero på att det inte blivit till nog med manetlarver i vintras.
– Öronmaneter börjar sina liv när de släpps ut från små rörliknande polyper som sitter på havets botten, och av någon anledning har det inte hänt lika mycket i år, säger han.
ENLIGT PETER TISELIUS har öronmaneterna blivit färre och färre de senaste tio åren. Men han är noga med att påpeka att det bara gäller vuxna öronmaneter som lever nära vattenytan.
– Eftersom vi bara mäter maneter när de är fullvuxna kan vi inte säga något om hur beståndet ser ut när de är yngre. Det kanske är så att det bara är färre som blir vuxna, säger Peter Tiselius.
En möjlig orsak till varför öronmaneten numera blivit ett sällsynt sommartecken är att den fått konkurrens av en nykomling, kammaneten.
En amerikansk manet som gillar samma mat och som kan ha gjort livet svårare för vår kära blåmanet.
– Det kan vara så att kammaneten har konkurrerat ut öronmaneten. Men å andra sidan har vi inte sett till någon av dem i år, så det är svårt att säga, säger Peter Tiselius.
Den amerikanska maneten hör egentligen inte hemma i svenska vatten och klassas därför som en invasiv art.