Liv räddas på Bettys äng
MÅNGFALD. Artrika marker har bättre förutsättningar att klara påfrestningar som klimatförändringar.
LEDARREPORTAGE 20/8. Lien är nyslipad. Jag tar ett resolut tag. För den i en rejäl ”svepande rörelse”. Dunk, så sitter den i torvan. Det är frestande att skylla på att vildsvinen har bökat Bettys äng knölig. Men ska sanningen fram är jag inte mycket till lieman.
– Det lite lättare att få tag i gräset när det är grönare, säger Lena Berglund, på länsstyrelsen Halland.
SOMMARENS TORKA HAR satt sina spår även i Skattagård naturreservat. Den lilla ängen, som varje år slås med lie tack vare engagemang från Falkenbergs Naturskyddsförening, är lite svårbearbetad. Och vi går bet i jakten på den fridlysta nattviolen. Även smörbollen gömmer sig.
– De brukar växa här, särskilt vid kanterna. Men i år har de blommat ut sedan länge, säger Lena Berglund som leder mig runt markerna.
Av Bettys hem återstår bara murar. Lövskogen är på väg att ta över. Det är svårt att tänka sig att det ända in på 90-talet bodde en kvinna här, i ett hus utan el och vatten. Tack vare att hon brukade sin gård på gammaldags vis ända in på 80-talet har hennes marker egenskaper som gjort dem värda att bevaras. Det är därför den biologiskt värdefulla, men svårtillgängliga, ängen slås en sommardag i augusti.
Men slåttern handlar om mer än att värna en unik typ av äng. Kursen i hur man slår med lie handlar också om att föra traditionell kunskap vidare.
TORBJÖRN NILSSON VACKRA, välskötta liar med handtag av kohorn skvallrar om hans kompetens. Med van hand har nestorn instruerat Anna Andersson och Åke B Nilsson om hur slipstenen skall dras och lien användas. En vacker kulturgärning i sig.
Själv övergår jag till att räfsa ihop efter dem. Lägga gräset i små fina vålmar. Det är också viktigt arbete, för naturens skull.
Hallands gröna partier vurmar förstås extra starkt för att bevara den biologiska mångfalden. Skälen är givna:
”FÖRLUSTEN AV ARTER, naturtyper och ekosystem är ett av de största miljöproblemen i världen idag.” skriver Centerpartiet
”Forskare larmar om att läget är kritiskt för mångfalden i naturen, och att det är människans fel”, skriver Miljöpartiet .
Den extrema sommaren har blivit en väckarklocka för många. Fler pratar miljöfrågor. Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden tankesmedjan Fores, med flera miljömedvetna organisationer ser chansen att påverka. I ett gemensamt utspel i Aftonbladet efterfrågade de nyligen klimatpolitiskt ledarskap. De efterlyste också konstruktivt samarbete över blockgränserna.
Som en gest i sådan konstruktiv anda kan man betrakta Miljöpartiet Hallands inbjudan till Centerpartiet att på torsdagen samlas till dialog på temat biologisk mångfald.
– Båda inser problemens stora allvar och vill se åtgärder – även om C och MP har lite olika lösningar och syn på respekten för äganderätt. Jag vet att det krävs betande mular för att hålla landskapet öppet och för att bevara våra ängs- och hagmarker. Och då blir det lite märkligt att delar av miljörörelsen gärna vill ta avstånd från allt kött, säger Harald Lagerstedt, riksdagskandidat (C).
JU FÄRRE DE betande djuren blir, desto mer växer igen. Och hävdas inte Bettys äng har skogen snart även tagit över där. Visserligen har foderbristen gjort att en del gamla betesmarker tagits i bruk. Kanske ger det avtryck in länsstyrelsens pågående inventering av ängs och betesmarker i Halland. Annars går utvecklingen tyvärr åt fel håll. Och årets tillfälliga nödlösningar kanske snart lämnas därhän. Om inte fler förstår vikten av att värna det öppna landskapet.